|
Här finns jobben
15 yrken att satsa på
Av Martin Neander
Ska du välja utbildning eller är sugen på att byta bana? Här är ett gäng yrken som experterna tror har en ljus framtid.
Philip Lundström är 30 år och arbetar sedan slutet av 2007 som programutvecklare och systemerare på mjukvaruföretaget ReadSofts utvecklingsavdelning i Helsingborg. ”Det är mitt första jobb som systemerare och det är roligt att få hålla sig uppdaterad om de senaste nyheterna inom programutveckling”, säger han.
Alla som Philip Lundström känner som har utbildat sig till systemerare den senaste tiden har också fått jobb. ”Sedan jag
avslutat min utbildning till civilingenjör i datateknik i slutet av förra året började
jag leta jobb direkt. Det fanns hur många tjänster som programutvecklare som helst. Jag hade en automatisk söktjänst på internet där jag fick mejl om nya jobb. Varje dag fick jag flera stycken om jobb bara här i Öresundsregionen.”
Och det är inte bara systemerare som har haft en stark positiv utveckling när det gäller antal arbetstillfällen. Konsumtionen av tjänster inom branscher som hotell, restaurang och transport har också ständigt ökat, säger Torbjörn Israelsson, analytiker på Arbetsförmedlingen. ”Det har även blivit viktigare med personlig omvårdnad när det gäller utseende och välbefinnande. Därför har det blivit allt fler arbeten inom såväl skönhets- som friskvård”, förklarar han.
Det har också varit ett ovanligt stort byggande i Sverige den senaste tiden och det har gjort att byggbranschen har expanderat kraftigt. Det börjar visserligen märkas en viss dämpning i expansionen och en orsak till det är faktiskt att det är svårt att hitta personer med rätt utbildning. Det kommer därför att finnas ett fortsatt behov av arbetskraft där den närmaste framtiden.
Efterfrågan på arbetskraft har ökat rent allmänt, men samtidigt har utbudet också gjort det. Aldrig har det funnits så många människor som nyligen har genomgått högskoleutbildningar och som kommit ut på arbetsmarknaden som nu. Att många har utbildat sig på högskolan innebär samtidigt att det har uppstått brist på arbetskraft med yrkesinriktad utbildning. Sådana utbildningar är väldigt eftertraktade både bland dem som vill gå dem och bland arbetsgivarna som vill anställa kvalificerade personer, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.
”Många företag är också oroade över att det finns så få personer med kvalificerad yrkesutbildning, särskilt med industriinriktning”, säger han.
Det finns också andra verksamheter som kommer att få brist på anställda. Det gäller inte minst den offentliga sektorn där stora pensionsavgångar är på väg. ”Sjukvården och skolan är exempel på verksamheter som måste anställa många för att upprätthålla en jämn nivå på sysselsättningen”, menar Stefan Fölster. Detta på grund av den stora gruppen människor födda på 1940-talet som går i pension de närmaste åren.
Efter att ha haft en svacka i början av det nya millenniet så har it-branschen blivit väldigt het igen och skriker efter utbildad arbetskraft. ”Tillgången på arbetskraft är en faktor som är helt avgörande för om företag kan expandera eller inte”, säger Torbjörn Israelsson. Många it-företag har svårt att rekrytera kompetent personal i dag. Ett bekymmer för företagen är att högskolorna kommer att utbilda och examinera alldeles för få med it-utbildning de närmaste åren.
En liknande utveckling finns även när det gäller tekniker och ingenjörer. Inom de områdena kommer det också att vara svårt att hitta arbetskraft under många år framåt. Detsamma gäller yrkesutbildade med goda kunskaper inom datastyrd industriproduktion. ”Allt färre har sökt it- och ingenjörsutbildningar sedan 2001. Det hänger samman med it-sektorns krasch i början av millenniet”, förklarar Torbjörn Israelsson.
En annan trend som börjar bli alltmer tydlig är specialiseringen inom en mängd yrken. Den tekniska utvecklingen gör att det inte räcker att vara till exempel reparatör av vitvaror, för det har kommit så många olika typer av vitvaror de senaste åren med alltmer avancerade funktioner.
”Därmed uppstår ett utrymme för företag som är specialiserade och anställer och utbildar personer som bara kan reparera ett visst slags tvättmaskiner. De kommer att ha servicekedjor över hela landet med just den inriktningen. Många vanliga hantverkartjänster kommer också att bli mer specialiserade på det här sättet. Renoveringstjänster i hemmen likaså”, säger Stefan Fölster.
Samma trend av specialisering finns också inom turistbranschen, där den allvetande reseguiden mer och mer kompletteras med exempelvis speciella bergsklättrings- eller dykguider.
Överraskande nog är det den äldsta åldersgruppen som har haft enklast att hitta jobb de senaste åren. Där har sysselsättningen ökat mest, enligt Stefan Fölster. ”Svenskt Näringsliv gjorde en undersökning för ett par år sedan och den visade att
arbetsgivarna värderar erfarenhet högt. Enda skälet att inte anställa dem över 55 år är att det blir dyrare. De har ofta högre lönekrav och längre uppsägningstider, och dessutom måste arbetsgivaren ofta göra stora pensionsinbetalningar.”
Det finns alltså ingen anledning att ge upp när du passerat 50-strecket. ”Det har nästan blivit en självuppfyllande profetia att man inte kan få jobb över 55. Ofta vill arbetsgivare ha personer med erfarenhet. Har man bara ett nyfiket sinne så har åldern oftast ingen betydelse”, säger Anna Ronnelin, personalchef på ReadSoft.
Innan du sadlar om eller väljer utbildning:?Här är 15 yrken experterna tror på de närmaste åren.
1. Anläggningsmaskinförare
Stora planerade investeringar i Sveriges infrastruktur gör att anläggningsmaskinförare kommer att vara eftersökta i hela landet. Dessutom kommer många anläggningsmaskinförare att gå i pension de närmaste åren.
Utbildning: Ges inom gymnasieskolans treåriga byggprogram. Inom programmet väljer man sedan inriktning mot anläggning. Det kan finnas lokala grenar för olika specialinriktningar. Efter gymnasieutbildningen anställs man som lärling i ett företag. Efter lärlingstiden är man färdigutbildad. Det kan också vara möjligt att få hela utbildningen genom lärlingsanställning i företag.
Genomsnittlig månadslön: 20 700–21 500 kronor.
2. Betongarbetare
Utbildade betongarbetare kommer att ha goda möjligheter till arbete. En kraftigt ökad efterfrågan på betongarbetare har skett och arbetslösheten har minskat kraftigt och understiger genomsnittet för samtliga yrken. Bristen på betongarbetare har ökat påtagligt i hela Sverige och nästan överallt är bristen stor. Behovet av att rekrytera betongarbetare kommer att öka och det beror bland annat på ökade investeringar och stora pensionsavgångar.
Utbildning: Utbildning till betongarbetare finns inom gymnasieskolans treåriga byggprogram, inriktning husbyggnad. Efter gymnasieutbildningen anställs man som lärling i ett företag under cirka två och ett halvt år. Under lärlingstiden får man lärlingsmånadslön från företaget. Därefter gör man ett yrkesteoretiskt prov och när det blivit godkänt får man sitt yrkesbevis som betongarbetare. Det kan också finnas möjlighet att få hela utbildningen genom lärlingsanställning i ett företag. Då läser man in den teoretiska delen av utbildningen genom ett distansstudiepaket via Byggnadsindustrins yrkesnämnd.
Genomsnittlig månadslön: 19 000–23 700 kronor.
3. Civilingenjör
Det råder stor brist på utbildade civilingenjörer. Stora pensionsavgångar de närmaste åren gör att det finns ett rejält behov av ny arbetskraft. Utvecklingen inom industrin gör att det behövs mer kvalificerat tekniskt kunnande, eftersom produktionen blir mer och mer avancerad i Sverige. Enklare typ av produktion läggs allt mer utomlands.
Utbildning: Tre års grundutbildning på högskola för att nå en kandidatexamen som högskoleingenjör. Ytterligare två års specialinriktade studier på ett mastersprogram för att nå civilingenjörsexamen.
Genomsnittlig månadslön: 27 400–35 500 kronor.
4. CNC-operatör
CNC (Computer Numerical Control)-operatörer är ett yrke inom gruppen verktygsmaskinoperatörer. De arbetar med datastyrd industriproduktion – såsom tillverkning av maskiner och metallvaror inom verkstadsindustrin. Det råder stor brist på utbildad arbetskraft. En anledning till det ökade rekryteringsbehovet är att industrin alltmer automatiserar och rationaliserar sin verksamhet genom ny teknik. Det kommer också stora pensionsavgångar framöver.
Utbildning: I gymnasieskolan finns lämpliga utbildningar inom det treåriga industriprogrammet. Det finns också specialutformade program med inriktning mot verkstadsindustrin vid vissa gymnasieskolor och fristående skolor. Påbyggnadsutbildningar kan finnas inom komvux. Verkstadsutbildning med hög kvalitet finns också vid företagsskolor vid större företag.
Genomsnittlig månadslön: 20 500–22 500 kronor.
5. Förskollärare
På tio års sikt kommer det finnas ett stort behov av att rekrytera förskollärare. Antalet barn i förskolan fortsätter att öka till följd av stigande födelsetal. Samtidigt ökar tillgången på jobb genom att pensionsavgångarna inom yrket blir stora. Kostnaderna för barnomsorg har minskat för den enskilde och det har också ökat efterfrågan. Dessutom har alltför få valt utbildningen med inriktning mot förskollärare.
Utbildning: Sker inom högskolans lärarprogram. Lärarutbildningen består av tre delar: det allmänna utbildningsområdet, inriktning och specialisering. Utbildningen till förskollärare tar normalt tre och ett halvt år.
Genomsnittlig månadslön: 20 800–21 200 kronor.
6. Golvläggare
Behovet av att rekrytera golvläggare är stort och kommer även att vara det under de kommande tio åren. Pensionsavgångarna blir större än genomsnittet för andra yrken på arbetsmarknaden. Dessutom ökar tillgången på jobb genom att många golvläggare övergår till andra yrken varje år. Det kommer också att bli en brist på golvläggare genom att inte tillräckligt många utbildar sig till det.
Utbildning: Finns på det treåriga byggprogrammet inom gymnasieskolan, inriktning husbyggnad. Efter utbildningen i gymnasieskolan vidtar färdigutbildning i samband med att man anställs som lärling i ett företag under cirka två och ett halvt år. Under lärlingstiden får man lärlingsmånadslön från företaget, därefter gör man ett yrkesteoretiskt prov och när det blivit godkänt får man sitt yrkesbevis.
Det kan också finnas möjlighet att få hela utbildningen genom anställning som så kallad traditionell lärling i ett företag. Då läser man in den teoretiska delen av utbildningen genom ett distansstudiepaket via Byggnadsindustrins Yrkesnämnd.
Genomsnittlig månadslön: 19 200–22 500 kronor.
7. Gymnasielärare
Intresset för yrkesutbildningar på gymnasiet har ökat, och därmed också efterfrågan på yrkeslärare. Tillgången på yrkeslärare är liten i hela landet, eftersom det under en längre tid har utbildats för få i förhållande till behovet. Behovet av att rekrytera gymnasielärare med yrkesinriktning kommer att vara stort de kommande tio åren, trots att elevunderlaget minskar. Pensionsavgångarna inom yrket blir mycket stora. Dessutom saknar cirka en tredjedel av de i dag verksamma lärarna lärarexamen.
Utbildning: Gymnasielärare i yrkesämnen utbildas inom lärarprogrammet på högskolan. Lärarutbildningen består av tre integrerade områden: ett allmänt utbildningsområde, inriktning och specialisering. Det allmäna utbildningsområdet är gemensamt för alla studenter och innehåller dels centrala kunskapsområden för lärare, dels tvärvetenskapliga ämnesstudier. För undervisning i
yrkesämnen krävs dessutom en relevant högskoleutbildning och omfattande yrkeserfarenhet.
Genomsnittlig månadslön: 24 800–25 000 kronor.
8. Kock
Efterfrågan på välutbildade kockar har ökat kraftigt under det senaste året eftersom restaurangbranschen blomstrar. Behovet av att rekrytera kockar kommer också att öka kontinuerligt de kommande åren. Ett par anledningar är att det öppnas allt fler
restauranger och att en del lämnar yrket efter en tid. Det kommer också att finnas ett behov på storkök inom offentlig verksamhet.
Utbildning: Grundutbildning till kock finns inom gymnasieskolan på hotell- och restaurangprogrammet, inriktning restaurang- och måltidsservice. Utbildningar finns också inom kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (KY). Utbildningar kan också finnas inom komvux. Utbildningar på högskolenivå finns vid till exempel universiteten i Göteborg, Umeå och Örebro (Restauranghögskolan i Grythyttan) samt vid Högskolan i Kristianstad. Utbildningarna är två till tre år långa.
Genomsnittlig månadslön: 18 800 –21 600 kronor.
9 specialist-
läkare
Läkarnas arbetsmarknad är fortsatt stark och arbetslösheten är mycket låg. Det är stor brist på läkare med specialistkompetens men det är även brist på nyexaminerade läkare på många ställen i landet. Behovet av att rekrytera läkare kommer att öka successivt under de kommande tio åren. En av anledningarna är det ökande vårdbehovet bland annat på grund av det ökande antalet äldre.
Utbildning: Grundutbildningen sker genom läkarprogrammet, som omfattar fem och ett halvt år, och finns vid Karolinska institutet i Stockholm och vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Efter grundutbildningen till läkare följer vidareutbildning i form av allmäntjänstgöring (AT) som omfattar 18 månader. AT leder fram till legitimation som krävs för att utöva läkaryrket på egen hand.
Genomsnittlig månadslön: 42 700–51 800 kronor.
10. Psykolog
Under de kommande åren ser det ut som att psykologer får goda möjligheter till arbete inom yrket. En anledning är att pensionsavgångarna ökar i stor omfattning. Tillgången på utbildade psykologer blir framöver heller inte tillräcklig.
Utbildning: Psykologutbildningen omfattar 300 högskolepoäng (5 år) och leder fram till psykologexamen. För att få legitimation som psykolog krävs sedan tolv månaders praktisk tjänstgöring (PTP) i psykologarbete under handledning av erfaren psykolog.
Genomsnittlig månadslön: 25 200–26 400 kronor.
11. Redovisningsekonom
Det finns en brist på redovisningsekonomer. Trenden pekar dessutom mot fortsatta förbättringar det kommande året eftersom en fortsatt god efterfrågan förutses, då många startar eget företag.
De lagar och regler som finns när det gäller kraven på redovisning gör att det finns ett behov av att köpa den här kompetensen. Många företag behöver också rådgivning och vägledning när de ska handla med företag i andra EU-länder.
Utbildning: KY-utbildning till redovisningsekonom. KY står för Kvalificerad Yrkesutbildning och är en eftergymnasial utbildningsform som sedan 1996 bygger på ett nära samarbete mellan arbetslivet och olika utbildningsanordnare.
Genomsnittlig månadslön: 24 700–28 100 kronor.
12. Systemerare
Efterfrågan på systemerare har stigit påtagligt under det senaste året. Arbetslösheten har minskat stadigt och nivån är numera lägre än genomsnittet för samtliga yrken. Orsaken är att det inte finns tillräckligt många som utbildar sig till yrket. Det kommer att finnas en stor efterfrågan på systemerare eftersom företagen hela tiden måste uppdatera, utveckla och modernisera sina it-system.
Utbildning: Tvåårig data- och systemvetenskaplig linje på högskolan, fristående kurs.
Genomsnittlig månadslön: 32 900–34 900 kronor.
13. Tandläkare
Sverige får en allt äldre befolkning. I kombination med den föreslagna tandvårdsreformen bidrar det till att efterfrågan på tandläkare ökar. Pensionsavgångarna förväntas bli stora och dessutom ökar tillgången på jobb genom att en del tandläkare går till andra yrken varje år.
Utbildning: Tandläkare utbildas vid universiteten i Göteborg och Umeå, Malmö högskola samt vid
Karolinska institutet i Stockholm. Utbildningen är femårig. Förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet i fysik, kemi, matematik och biologi. Vid Karolinska institutet och Malmö högskola används ett urvalsförfarande med prov och intervjuer till en del av platserna. Syftet är att nå sökande som är väl motiverade och har fallenhet och intresse för tandläkaryrket. Efter tandläkarexamen är det Socialstyrelsen som utfärdar legitimationen.
Genomsnittlig månadslön: 42 700– 51 800 kronor.
14. Undersköterska
Det utbildas alldeles för få undersköterskor med tillräcklig utbildning, trots att det är en stor yrkesgrupp.
Utbildning: Grundutbildning för att bli undersköterska ges på det treåriga omvårdnadsprogrammet. Utbildningen finns också inom komvux på vissa orter. Inom omvårdnadsprogrammet finns även kurser som ger kunskaper för att arbeta med rehabilitering.
Genomsnittlig månadslön: 19 600–19 700 kronor.
15. VVS-montör
Bristen på VVS-montörer är mycket omfattande i hela landet och det finns goda möjligheter till arbete inom yrket. Framtidsprognosen är att byggandet och framför allt reparationsbehovet kommer att vara stort i det svenska bostadsbeståndet och därför kommer det behövas många VVS-montörer.
Utbildning: Det vanligaste sättet att bli VVS-montör är att gå gymnasieskolans energiprogram med inriktning VVS- och kylteknik. Efter tre år i skolan brukar två års tid som lärling följa på ett VVS-företag. Därefter avlägger man yrkesexamen för att få utbildningsbevis och bli certifierad VVS-montör.
Genomsnittlig månadslön: 19 200–22 500 kronor.
<< Tillbaka
|
