Nytt hopp för plågad hud
Banbrytande läkemedel kan göra livet lättare för dem som drabbats av psoriasis.
Av Anita Bartholomew, med tillägg av Pavel Bartosek, Vida Volgar och Paula Herranen; illustration: Christian Dellavedova
När Kurt Jäntti var 13 år drabbades han av halsfluss flera gånger i följd. Kort tid efteråt dök ett gåtfullt lapptäcke av kliande och svidande röda fläckar upp på hans huvud, knän och armbågar och spred sig till slut över hela kroppen. Hans doktor kunde inte säga vad det var men Kurt hade fått psoriasis. Fuktkrämen som läkaren ordinerade kunde inte dölja fjällen som snöade ner när döda celler lossnade från hans hud. För den unge finnen, som var aktiv i olika skolidrotter, var det väldigt besvärande. Vad skulle hans lagkompisar tänka om de såg alla vita flagor som lade sig i drivor runt honom varje gång han bytte om?
Åren gick och Kurt försökte på alla sätt att dölja sina symptom för vänner, arbetskamrater och arbetsgivare. ”Många gånger när jag har sträckt fram handen för att hälsa har den andra personen dragit undan sin hand”, säger Kurt som nu är 57 år och pensionerad maskiningenjör. Psoriasis smittar visserligen inte, men det är inte lätt att förklara när blotta åsynen av de eldröda utslagen får folk att rygga undan.
Psoriasis är en kronisk inflammatorisk immunsjukdom som drabbar ungefär en procent av invånarna i de 28 EU-länderna. I Norden är den något vanligare och förekommer hos tre procent av befolkningen. Uppskattningsvis 3,7 miljoner européer lider av plackpsoriasis. Hos vuxna börjar det ofta med stora platta röda fläckar täckta av silveraktiga fjäll av död hud. Yngre personer kan i stället få områden med ansamlingar av små droppformade hudutslag. Hos en liten procent av de drabbade uppträder sjukdomen som blåsor fyllda med sterilt var. Men oavsett hur den yttrar sig så är det samma sjukdom, förklarar doktor Carle Paul som är ordförande för dermatologiska enheten vid Université Paul Sabatier i Frankrike.
National Psoriasis Foundation, USA, uppskattar att tio procent av oss har den genkombination som gör oss mottagliga för psoriasis. Men utan något som utlöser sjukdomen kommer de flesta av oss aldrig att få den.
Vad triggar igång psoriasis? ”Ett överdrivet kraftigt immunsvar på en varningssignal”, säger Carle Paul. Den här ”varningssignalen” kan vara ett verkligt hot som till exempel en infektion, skada eller operation, men ofta är den en reaktion på stress, något läkemedel eller till och med vädret – psoriasis blir vanligare när man kommer längre bort från ekvatorn. Immunsystemet reagerar som om kroppens egna hudceller var inkräktande organismer och går till motattack genom att få de nya hudcellerna att börja växa okontrollerat. De omogna cellerna staplar sig ovanpå varandra och orsakar rodnaden, klådan, svedan och fjällandet som är typiskt för psoriasis.
Oftast debuterar sjukdomen när man är mellan 15 och 35 år eller i 50-årsåldern, säger Carle Paul. Hos yngre personer finns ofta psoriasis i släkten, säger han. Kurt Jäntti har kusiner med samma diagnos. Men när det första utbrottet kommer senare i livet beror det sannolikare på andra faktorer – som att man är överviktig eller fet, har högt blodtryck eller röker.
Förr var det lätt att uppleva psoriasis som en livstidsdom. För ungefär 30 år sedan hade den nu 68-åriga Marjeta Lavriˇc från Ljubljana i Slovenien nyligen opererat gallan när hon upptäckte en varfylld blåsa under foten. Hennes hudläkare konstaterade att det rörde sig om pustulös psoriasis och ordinerade retinoidläkemedlet Tigason. Marjeta var orolig för möjliga biverkningar – Tigason har kopplats till leverskador och håravfall – och tackade först nej till medicineringen.
Ett halvår senare tog sjukdomen en hemsk vändning. ”Jag hade fullt av pustler på hela kroppen”, säger Marjeta. Nu var hon villig att pröva Tigason men medlet hade ingen effekt. Hon var inlagd på sjukhus i månader och personalen var tvungen att tömma blåsorna dagligen. ”Jag hade bandage om armarna och benen hela tiden.”
Under de följande 20 åren skrev läkarna ut alla då tillgängliga läkemedel: metotrexat, som ursprungligen utvecklats som cytostatika, cyklosporin, ett immunhämmande medel och till och med strålning. Den enda behandling som hade någon effekt var en topisk kortikosteroid, men den hjälpte inte för att hon skulle kunna leva ett normalt liv. När sjukdomen debuterade arbetade hon som försäljningschef på ett utländskt handelsbolag, men nu tvingades den tidigare så aktiva och alltid prydliga kvinnan vara stilla flera dagar i sträck. Hon måste sjukskriva sig gång på gång och till slut blev hon tvungen att gå i förtidspension. Hon var inlagd på sjukhus otaliga gånger.
”Under mer än 20 år var jag tvungen att ständigt använda handskar och gå med benen omlindade. Jag kunde bara ha tofflor på fötterna. Jag var praktiskt taget bunden till sängen och soffan”, berättar Marjeta.
Situationen är ofta helt annorlunda för dem som drabbas av psoriasis i dag”, säger professor Matthias Augustin vid Universitätsklinikum Hamburg-Eppendorf och ordförande för The Expert European Working Group for Healthcare in Psoriasis. ”De har stor chans att få hjälp.”
De moderna läkemedlen mot svår psoriasis ger också färre biverkningar än de mediciner som användes förr, så läkarna kan redan från början ge patienterna den behandling som har störst möjlighet att lyckas. Och med rätt behandling kan svårighetsgraden nästan reduceras till noll för många psoriatiker.
De biologiska läkemedlen (benämningen kommer av att de tillverkas av levande celler) är utformade att härma våra egna sjukdomsbekämpande antikroppar genom att sikta in sig på de proteiner eller celler som är ansvariga för immunsystemets överreaktioner. Hos många människor tar läkemedlen bort de synliga tecknen på sjukdomen helt och hållet, eller i alla fall nästan helt.
Så var det för Marjeta. För cirka åtta år sedan ordinerades hon det biologiska läkemedlet infliximab, vilket äntligen fick hennes pustulösa psoriasis under kontroll. Hon är ett levande bevis på att allt kan förändras om man bara hittar rätt behandling. Än en gång kan hon njuta av den sortens aktiviteter som hon tvingats avstå från i flera decennier, till exempel att cykla och hålla på med yoga. ”Jag har fått mitt liv tillbaka”, säger hon.
Alltför många som lidit länge av psoriasis vet inte att det kan ha kommit effektivare läkemedel sedan de fick sin första diagnos, säger doktor Alexa Boer Kimball, som är Master of Public Health och professor
i dermatologi vid Harvard Medical School och Massachusetts General Hospital. Hon rekommenderar alla psoriatiker som inte nyligen talat med en läkare att göra det. Det kan finnas en behandling som fungerar där andra har misslyckats.
Även om det för många psoriatiker är helt avgörande att få rätt behandling kan livsstilen ha lika stor betydelse. Petra Kliková från Prag i Tjeckien fick sitt första utbrott av psoriasis år 1992 när hon bara var sex år. Hon minns att när hon gick i grundskolan ”var en del barn rädda för mig. De gav mig konstiga blickar och drog sig undan.”
Petra kände sig generad men hon lät sig ändå inte tryckas ner, och tack vare salvor som hennes läkare skrev ut dämpades utslagen och hennes självförtroende växte. När hon började gymnasiet var hon en slank och söt tonåring med fin hy och hon var redo att förverkliga sin dröm: att bli mannekäng. Hon skrev kontrakt med Rhea Model Management i Prag och under de följande två åren kombinerade hon gymnasiestudierna med catwalkens tjusning och glamour.
Men när hon var 16 år var det slut på det roliga. Petras psoriasis kom tillbaka, värre än någonsin. Kliande röda fläckar täckte en så stor del av hennes kropp att hon måste läggas in på sjukhus. Därmed var hennes modellkarriär över.
Det är väl känt att stress – även så kallad positiv stress som till exempel en intensiv karriär innebär – kan trigga i gång psoriasis. En koreansk studie som publicerades i maj 2013 visade att stress även kan försämra effekten av psoriasisbehandlingar. Och det kan leda till en ond cirkel
– stressen förvärrar utslagen som förvärrar stressen och så vidare.
I dag är Petra 28 år. Hon har satsat på en ny karriär och i dag är hon chef för ett skönhetscenter i Prag. Hon säger att hon numera har bättre kunskap om hur hon ska göra för att hålla sjukdomen under kontroll. ”Om jag sover ordentligt, tar hand om mig själv ordentligt, går till doktorn och smörjer in mig med salvor så blir min hy alltid bättre. Och mitt arbete och människorna runt omkring mig hjälper kanske också. De är mycket mer intresserade av vad jag gör än hur min hy ser ut.”
Psoriasis kan även ha kopplingar till andra sjukdomar. År 2013 klagade Kurt Jäntti för sin läkare över svaga bröstsmärtor och fick veta att han hade haft en hjärtinfarkt. Det värsta var att tester visade att det inte var hans första. Med hjälp av en kateter avlägsnade kirurger plack från en igentäppt artär – en åtgärd som kallas angioplastik. Men sedan fick Kurt en stroke på sjukhuset och läkarna beslutade att genomföra en mer omfattande bypassoperation.
Trots en aktiv och sund livsstil har Kurt även diabetes, en ”komorbiditet” eller samsjuklighet som liksom hjärtsjukdom, högt blodtryck och andra immunrubbningar är vanligare bland personer med psoriasis än bland befolkningen i allmänhet. Orsaken till detta är inte klarlagd.
Men en del forskning ger ”antydningar” om att effektiv behandling av psoriasis kan göra att man håller sig frisk även på andra sätt, säger Matthias Augustin.
De här antydningarna kommer faktiskt från forskning som är inriktad på reumatoid artrit, ledgångsreumatism. När patienter behandlades med en del av samma biologiska läkemedel som används för att behandla psoriasis hade de ”lägre risk för diabetes, hjärtinfarkter och många andra komorbiditeter”, säger Matthias Augustin.
Kurt Jäntti har tillfrisknat och tar numera dagliga promenader med hunden Heppu för att hålla sig i form. Och han har lärt sig att övervinna den förlägenhet han alltid känt för sin psoriasis. ”Den finns i mig, den är en del av mig, men den är inte jag.”
Alla psoriatiker får inte fullständig eller bestående lindring av de biologiska läkemedel som finns att tillgå i dag. En annan nackdel är att dagens biologiska läkemedel visserligen hindrar immunsystemet från att överreagera, men samtidigt hämmar de immunsystemets positiva, sjukdomsbekämpande, funktion. Därför har forskarna utvecklat nya biologiska läkemedel som siktar in sig mer exakt på överdrivet kraftiga immunsvar utan att dramatiskt dämpa de skyddande reaktionerna.
Just nu befinner sig åtskilliga preparat som kan kallas nästa generationens biologiska läkemedel på olika försöksstadier. Preliminära resultat tyder på att särskilt två av dem – ixekizumab och brodalumab – också kan reducera symptomen för en större andel psoriatiker än de läkemedel som finns tillgängliga i dag. Tidiga kliniska försök i USA tyder också på att brodalumab kan vara ett mycket effektivt medel mot psoriasisartrit.
Med så många behandlingsalternativ i dag, och fler och bättre läkemedel på väg inom en nära framtid, är budskapet tydligt för praktiskt taget alla som lider av psoriasis: det finns definitivt hopp.
Olika former, samma sjukdom
En person kan ibland drabbas av mer än en typ
av psoriasis samtidigt.
Plackpsoriasis: vanligast. Röda, släta fläckar med silvervita fjäll av döda hudceller.
Guttat psoriasis: debuterar ofta i sena barndomen och tonåren. Mer diffus, mindre fläckar. Utlöses ofta av en streptokockinfektion.
Invers psoriasis: glansiga röda fläckar i hudvecken.
Pustulös psoriasis: blåsor med sterilt var.
Erytrodermisk psoriasis: en ovanlig, starkt inflammatorisk form som kan täcka större delen av kroppen. Kan i vissa fall vara livshotande.
Psoriasisartrit: Cirka 20 procent av alla psoriasispatienter utvecklar ledgångsreumatism.
Bedömning av svårighetsgrad och behandling
Läkare avgör sjukdomens svårighetsgrad med hjälp av skattningsinstrumentet PASI (Psoriasis Area and Severity Index). I PASI bedömer din läkare lesionernas utbredning samt graden
av rodnad, infiltration och fjällning på varje drabbat område.
• Sjukdomen bedöms som mild om det bara rör sig om ett fåtal fläckar som täcker mindre än tre procent av kroppen, måttlig om de täcker tre–tio procent och svår om utbredningen är större än tio procent.
• Vid mild psoriasis som inte påverkar det dagliga livet "låter vi patienterna börja med lokalbehandling", säger Carle Paul vid Université Paul Sabatier. Ofta innebär det en kombination av D-vitaminderivat och kortikosteroider.
• Vid måttlig och svår psoriasis kan ljusbehandling med UV-strålning som ges av läkare vara lika effektiv som metodextratbehandling, det vanligaste läkemedlet. Det framgår av en studie i USA som publicerades 2012. Biverkningarna inskränker sig i regel till övergående hudirritation och solbränna.
Utöver medicinering
Här är några andra sätt du kan förbättra din livskvalitet:
• Ta reda på dina triggerfaktorer och undvik dem i möjligaste mån för att hålla nere utbrotten på ett minimum.
• Var aktiv. En portugisisk studie 2014 visade att fysisk aktivitet både kan minska risken för utbrott och göra dem mindre svåra.
• Ett dagligt ljummet bad med epsomsalter, Dödahavssalter eller finmalda havregryn följt av fuktkräm kan hjälpa till att lindra psoriasisutslag.
• Se till att få sol – men gå inte till överdrift. Psoriasis är ofta värst på vintern när huden inte får så mycket sol. År 2011 visade en liten norsk studie på gynnsamma förändringar hos utslagen efter en dag på badstranden.
• Undvik alkohol och tobak. Enligt en ungersk studie som gjordes i juni 2013 kan överkonsumtion av alkohol både förvärra psoriasis och störa behandlingen av sjukdomen. En separat studie visade att detsamma gäller rökning.
• Håll en hälsosam vikt. När kroppsmassan ökar blir även psoriasis värre. Det framgår av en ny amerikansk metaanalys av tidigare studier som publicerades i april 2014.
Åren gick och Kurt försökte på alla sätt att dölja sina symptom för vänner, arbetskamrater och arbetsgivare. ”Många gånger när jag har sträckt fram handen för att hälsa har den andra personen dragit undan sin hand”, säger Kurt som nu är 57 år och pensionerad maskiningenjör. Psoriasis smittar visserligen inte, men det är inte lätt att förklara när blotta åsynen av de eldröda utslagen får folk att rygga undan.
Psoriasis är en kronisk inflammatorisk immunsjukdom som drabbar ungefär en procent av invånarna i de 28 EU-länderna. I Norden är den något vanligare och förekommer hos tre procent av befolkningen. Uppskattningsvis 3,7 miljoner européer lider av plackpsoriasis. Hos vuxna börjar det ofta med stora platta röda fläckar täckta av silveraktiga fjäll av död hud. Yngre personer kan i stället få områden med ansamlingar av små droppformade hudutslag. Hos en liten procent av de drabbade uppträder sjukdomen som blåsor fyllda med sterilt var. Men oavsett hur den yttrar sig så är det samma sjukdom, förklarar doktor Carle Paul som är ordförande för dermatologiska enheten vid Université Paul Sabatier i Frankrike.
National Psoriasis Foundation, USA, uppskattar att tio procent av oss har den genkombination som gör oss mottagliga för psoriasis. Men utan något som utlöser sjukdomen kommer de flesta av oss aldrig att få den.
Vad triggar igång psoriasis? ”Ett överdrivet kraftigt immunsvar på en varningssignal”, säger Carle Paul. Den här ”varningssignalen” kan vara ett verkligt hot som till exempel en infektion, skada eller operation, men ofta är den en reaktion på stress, något läkemedel eller till och med vädret – psoriasis blir vanligare när man kommer längre bort från ekvatorn. Immunsystemet reagerar som om kroppens egna hudceller var inkräktande organismer och går till motattack genom att få de nya hudcellerna att börja växa okontrollerat. De omogna cellerna staplar sig ovanpå varandra och orsakar rodnaden, klådan, svedan och fjällandet som är typiskt för psoriasis.
Oftast debuterar sjukdomen när man är mellan 15 och 35 år eller i 50-årsåldern, säger Carle Paul. Hos yngre personer finns ofta psoriasis i släkten, säger han. Kurt Jäntti har kusiner med samma diagnos. Men när det första utbrottet kommer senare i livet beror det sannolikare på andra faktorer – som att man är överviktig eller fet, har högt blodtryck eller röker.
Förr var det lätt att uppleva psoriasis som en livstidsdom. För ungefär 30 år sedan hade den nu 68-åriga Marjeta Lavriˇc från Ljubljana i Slovenien nyligen opererat gallan när hon upptäckte en varfylld blåsa under foten. Hennes hudläkare konstaterade att det rörde sig om pustulös psoriasis och ordinerade retinoidläkemedlet Tigason. Marjeta var orolig för möjliga biverkningar – Tigason har kopplats till leverskador och håravfall – och tackade först nej till medicineringen.
Ett halvår senare tog sjukdomen en hemsk vändning. ”Jag hade fullt av pustler på hela kroppen”, säger Marjeta. Nu var hon villig att pröva Tigason men medlet hade ingen effekt. Hon var inlagd på sjukhus i månader och personalen var tvungen att tömma blåsorna dagligen. ”Jag hade bandage om armarna och benen hela tiden.”
Under de följande 20 åren skrev läkarna ut alla då tillgängliga läkemedel: metotrexat, som ursprungligen utvecklats som cytostatika, cyklosporin, ett immunhämmande medel och till och med strålning. Den enda behandling som hade någon effekt var en topisk kortikosteroid, men den hjälpte inte för att hon skulle kunna leva ett normalt liv. När sjukdomen debuterade arbetade hon som försäljningschef på ett utländskt handelsbolag, men nu tvingades den tidigare så aktiva och alltid prydliga kvinnan vara stilla flera dagar i sträck. Hon måste sjukskriva sig gång på gång och till slut blev hon tvungen att gå i förtidspension. Hon var inlagd på sjukhus otaliga gånger.
”Under mer än 20 år var jag tvungen att ständigt använda handskar och gå med benen omlindade. Jag kunde bara ha tofflor på fötterna. Jag var praktiskt taget bunden till sängen och soffan”, berättar Marjeta.
Situationen är ofta helt annorlunda för dem som drabbas av psoriasis i dag”, säger professor Matthias Augustin vid Universitätsklinikum Hamburg-Eppendorf och ordförande för The Expert European Working Group for Healthcare in Psoriasis. ”De har stor chans att få hjälp.”
De moderna läkemedlen mot svår psoriasis ger också färre biverkningar än de mediciner som användes förr, så läkarna kan redan från början ge patienterna den behandling som har störst möjlighet att lyckas. Och med rätt behandling kan svårighetsgraden nästan reduceras till noll för många psoriatiker.
De biologiska läkemedlen (benämningen kommer av att de tillverkas av levande celler) är utformade att härma våra egna sjukdomsbekämpande antikroppar genom att sikta in sig på de proteiner eller celler som är ansvariga för immunsystemets överreaktioner. Hos många människor tar läkemedlen bort de synliga tecknen på sjukdomen helt och hållet, eller i alla fall nästan helt.
Så var det för Marjeta. För cirka åtta år sedan ordinerades hon det biologiska läkemedlet infliximab, vilket äntligen fick hennes pustulösa psoriasis under kontroll. Hon är ett levande bevis på att allt kan förändras om man bara hittar rätt behandling. Än en gång kan hon njuta av den sortens aktiviteter som hon tvingats avstå från i flera decennier, till exempel att cykla och hålla på med yoga. ”Jag har fått mitt liv tillbaka”, säger hon.
Alltför många som lidit länge av psoriasis vet inte att det kan ha kommit effektivare läkemedel sedan de fick sin första diagnos, säger doktor Alexa Boer Kimball, som är Master of Public Health och professor
i dermatologi vid Harvard Medical School och Massachusetts General Hospital. Hon rekommenderar alla psoriatiker som inte nyligen talat med en läkare att göra det. Det kan finnas en behandling som fungerar där andra har misslyckats.
Även om det för många psoriatiker är helt avgörande att få rätt behandling kan livsstilen ha lika stor betydelse. Petra Kliková från Prag i Tjeckien fick sitt första utbrott av psoriasis år 1992 när hon bara var sex år. Hon minns att när hon gick i grundskolan ”var en del barn rädda för mig. De gav mig konstiga blickar och drog sig undan.”
Petra kände sig generad men hon lät sig ändå inte tryckas ner, och tack vare salvor som hennes läkare skrev ut dämpades utslagen och hennes självförtroende växte. När hon började gymnasiet var hon en slank och söt tonåring med fin hy och hon var redo att förverkliga sin dröm: att bli mannekäng. Hon skrev kontrakt med Rhea Model Management i Prag och under de följande två åren kombinerade hon gymnasiestudierna med catwalkens tjusning och glamour.
Men när hon var 16 år var det slut på det roliga. Petras psoriasis kom tillbaka, värre än någonsin. Kliande röda fläckar täckte en så stor del av hennes kropp att hon måste läggas in på sjukhus. Därmed var hennes modellkarriär över.
Det är väl känt att stress – även så kallad positiv stress som till exempel en intensiv karriär innebär – kan trigga i gång psoriasis. En koreansk studie som publicerades i maj 2013 visade att stress även kan försämra effekten av psoriasisbehandlingar. Och det kan leda till en ond cirkel
– stressen förvärrar utslagen som förvärrar stressen och så vidare.
I dag är Petra 28 år. Hon har satsat på en ny karriär och i dag är hon chef för ett skönhetscenter i Prag. Hon säger att hon numera har bättre kunskap om hur hon ska göra för att hålla sjukdomen under kontroll. ”Om jag sover ordentligt, tar hand om mig själv ordentligt, går till doktorn och smörjer in mig med salvor så blir min hy alltid bättre. Och mitt arbete och människorna runt omkring mig hjälper kanske också. De är mycket mer intresserade av vad jag gör än hur min hy ser ut.”
Psoriasis kan även ha kopplingar till andra sjukdomar. År 2013 klagade Kurt Jäntti för sin läkare över svaga bröstsmärtor och fick veta att han hade haft en hjärtinfarkt. Det värsta var att tester visade att det inte var hans första. Med hjälp av en kateter avlägsnade kirurger plack från en igentäppt artär – en åtgärd som kallas angioplastik. Men sedan fick Kurt en stroke på sjukhuset och läkarna beslutade att genomföra en mer omfattande bypassoperation.
Trots en aktiv och sund livsstil har Kurt även diabetes, en ”komorbiditet” eller samsjuklighet som liksom hjärtsjukdom, högt blodtryck och andra immunrubbningar är vanligare bland personer med psoriasis än bland befolkningen i allmänhet. Orsaken till detta är inte klarlagd.
Men en del forskning ger ”antydningar” om att effektiv behandling av psoriasis kan göra att man håller sig frisk även på andra sätt, säger Matthias Augustin.
De här antydningarna kommer faktiskt från forskning som är inriktad på reumatoid artrit, ledgångsreumatism. När patienter behandlades med en del av samma biologiska läkemedel som används för att behandla psoriasis hade de ”lägre risk för diabetes, hjärtinfarkter och många andra komorbiditeter”, säger Matthias Augustin.
Kurt Jäntti har tillfrisknat och tar numera dagliga promenader med hunden Heppu för att hålla sig i form. Och han har lärt sig att övervinna den förlägenhet han alltid känt för sin psoriasis. ”Den finns i mig, den är en del av mig, men den är inte jag.”
Alla psoriatiker får inte fullständig eller bestående lindring av de biologiska läkemedel som finns att tillgå i dag. En annan nackdel är att dagens biologiska läkemedel visserligen hindrar immunsystemet från att överreagera, men samtidigt hämmar de immunsystemets positiva, sjukdomsbekämpande, funktion. Därför har forskarna utvecklat nya biologiska läkemedel som siktar in sig mer exakt på överdrivet kraftiga immunsvar utan att dramatiskt dämpa de skyddande reaktionerna.
Just nu befinner sig åtskilliga preparat som kan kallas nästa generationens biologiska läkemedel på olika försöksstadier. Preliminära resultat tyder på att särskilt två av dem – ixekizumab och brodalumab – också kan reducera symptomen för en större andel psoriatiker än de läkemedel som finns tillgängliga i dag. Tidiga kliniska försök i USA tyder också på att brodalumab kan vara ett mycket effektivt medel mot psoriasisartrit.
Med så många behandlingsalternativ i dag, och fler och bättre läkemedel på väg inom en nära framtid, är budskapet tydligt för praktiskt taget alla som lider av psoriasis: det finns definitivt hopp.
Olika former, samma sjukdom
En person kan ibland drabbas av mer än en typ
av psoriasis samtidigt.
Plackpsoriasis: vanligast. Röda, släta fläckar med silvervita fjäll av döda hudceller.
Guttat psoriasis: debuterar ofta i sena barndomen och tonåren. Mer diffus, mindre fläckar. Utlöses ofta av en streptokockinfektion.
Invers psoriasis: glansiga röda fläckar i hudvecken.
Pustulös psoriasis: blåsor med sterilt var.
Erytrodermisk psoriasis: en ovanlig, starkt inflammatorisk form som kan täcka större delen av kroppen. Kan i vissa fall vara livshotande.
Psoriasisartrit: Cirka 20 procent av alla psoriasispatienter utvecklar ledgångsreumatism.
Bedömning av svårighetsgrad och behandling
Läkare avgör sjukdomens svårighetsgrad med hjälp av skattningsinstrumentet PASI (Psoriasis Area and Severity Index). I PASI bedömer din läkare lesionernas utbredning samt graden
av rodnad, infiltration och fjällning på varje drabbat område.
• Sjukdomen bedöms som mild om det bara rör sig om ett fåtal fläckar som täcker mindre än tre procent av kroppen, måttlig om de täcker tre–tio procent och svår om utbredningen är större än tio procent.
• Vid mild psoriasis som inte påverkar det dagliga livet "låter vi patienterna börja med lokalbehandling", säger Carle Paul vid Université Paul Sabatier. Ofta innebär det en kombination av D-vitaminderivat och kortikosteroider.
• Vid måttlig och svår psoriasis kan ljusbehandling med UV-strålning som ges av läkare vara lika effektiv som metodextratbehandling, det vanligaste läkemedlet. Det framgår av en studie i USA som publicerades 2012. Biverkningarna inskränker sig i regel till övergående hudirritation och solbränna.
Utöver medicinering
Här är några andra sätt du kan förbättra din livskvalitet:
• Ta reda på dina triggerfaktorer och undvik dem i möjligaste mån för att hålla nere utbrotten på ett minimum.
• Var aktiv. En portugisisk studie 2014 visade att fysisk aktivitet både kan minska risken för utbrott och göra dem mindre svåra.
• Ett dagligt ljummet bad med epsomsalter, Dödahavssalter eller finmalda havregryn följt av fuktkräm kan hjälpa till att lindra psoriasisutslag.
• Se till att få sol – men gå inte till överdrift. Psoriasis är ofta värst på vintern när huden inte får så mycket sol. År 2011 visade en liten norsk studie på gynnsamma förändringar hos utslagen efter en dag på badstranden.
• Undvik alkohol och tobak. Enligt en ungersk studie som gjordes i juni 2013 kan överkonsumtion av alkohol både förvärra psoriasis och störa behandlingen av sjukdomen. En separat studie visade att detsamma gäller rökning.
• Håll en hälsosam vikt. När kroppsmassan ökar blir även psoriasis värre. Det framgår av en ny amerikansk metaanalys av tidigare studier som publicerades i april 2014.
