|
Murens fall: Angivare okänd Stasi rekryterade en omfattande kader av spioner, sadister och utpressare. De visste allt. Av John Dyson I Östtyskland efterlämnade tortyren varken blod på golvet eller benbrott och blåmärken. Där handlade det om utstuderad hjärntvätt. Statens psykologer kallade processen för Seelische Zersetzungsmassnahme (systematisk upplösning av själen). Detta var den fruktade och skräckfyllda värld som styrdes av Ministeriet för statssäkerhet, Stasi, Östtysklands hemliga polis. Stasi grundades år 1950 och växte med tiden till att bli en och en halv gång så stor som Östtysklands reguljära armé, med 91 000 anställda och 180 000 medarbetare. Det gick en Stasimedlem eller medarbetare på var 60:e medborgare. En person kunde sättas i fängelse för att ha dragit ett politiskt skämt eller bara för att vilja lämna landet. Om man gick så långt som att kontakta ett västerländskt konsulat för att höra sig för om utvandring kunde straffet bli två och ett halvt års straffarbete. Man kunde till och med fängslas för att inte ha angivit en vän som funderade på att fly. Mellan 180 000 och 250 000 människor sattes i fängelse under Stasiregimen. Långt över 90 procent av dem hade juridiskt sett inte begått något brott. Stasis tentakler infiltrerade precis varenda del av tillvaron från topp till botten. De nådde företag, universitet, skolor, idrottsklubbar, polis och familjer. Det fanns ingenting som var heligt. Stasi rekryterade kyrkoanställda som informatörer och försåg biktstolar med avlyssningsutrustning. Man utövade utpressning mot ungdomar och hetsade barn till att bestraffa sina egna föräldrar. Stasi refererade med stolthet till sig självt som SED-partiets ”svärd och sköld”. På postkontor runtom i landet kikade 2 200 snokande Stasiagenter varje dag igenom 90 000 försändelser. Alla brev och paket som kom utifrån landet öppnades. Ytterligare 2 000 personer hölls sysselsatta med att avlyssna telefonsamtal. Stasi kunde till och med få in signalen från vilket nummer som helst i Västberlin. Utrustning spelade automatiskt in samtal där särskilda namn eller ord nämndes. Stasiofficerare kunde rentav bryta sig in i en lägenhet för att stjäla underkläder som sedan förvarades i en burk ifall vederbörande senare behövde jagas eller identifieras med hjälp av spårhundar. Närmare 4 000 Stasispioner arbetade utomlands och Västtyskland var djupt infiltrerat. Den västtyske kanslern Willy Brandts personlige assistent Günter Guillaume visade sig vara spion, och Willy Brandt tvingades lämna sin post år 1974. Unga och stiliga ensamstående män, så kallade Romeos, skickades till semesterorter i syfte att förföra och rekrytera västtyska kvinnor som arbetade för regeringen, politiska partier eller NATO. Stasispioner var djupt inblandade i verksamheten vid avlyssningsstationer på Kuba såväl som i Nicaragua, Nordvietnam och Chile. Stasi tränade upp så kallade frihetskämpar från hela världen, inklusive Sydafrika, Rhodesia och Moçambique. De största insatserna fokuserades emellertid till den palestinska befrielsearmén, som försågs med vapen via Jemen. Stasi stödde ökända terrorister som Carlos, Abu Nidal och Abu Daoud, som begick mord runtom i världen och var hjärnan bakom OS-massakern i München 1972. Stasi avvecklades 1989.
Ur Reader’s Digest 11/2009
|
