Litar jag på dig?
Sverige är i topp bland de länder som andra européer har mest förtroende för. Hur ser vi på varandra – och varför?
Av David Thomas
De senaste 14 åren har Reader’s Digest bett konsumenter världen över berätta vilka varumärken de har störst förtroende för. I år bad vi – för första gången sedan 2008 – våra läsare runtom i Europa att även tala om vilka länder och folk de litar mest och minst på. Man kan ju faktiskt säga att en nation är det ultimata varumärket. För på samma sätt som människor över hela världen har sin egen uppfattning om vad ett företag som Porsche eller McDonald’s står för, så förknippar man ofta vissa egenskaper – både positiva och negativa – med vissa nationaliteter.
Vilka har vi då mest och minst förtroende för? Och vad säger våra åsikter om oss själva och de starka, komplicerade och även motsägelsefulla uppfattningar om varandra som formats under sekler av konflikt och samexistens?
Vi börjar från början. Deltagarna i vår enkät fick frågan om de litade på människorna i 20 europeiska länder (inklusive Ryssland) samt Kina, Indien, Iran och USA.
De två länder vars medborgare övriga européer ansåg vara mest pålitliga var Sverige och Schweiz, och när man ser på de egenskaper som länderna förkroppsligar så är det lätt att förstå varför andra beundrar oss så mycket.
Båda länderna hamnar mycket högt i undersökningar om vilka länder och städer som är trevligast att bo i. De har relativt litet invånarantal och mindre problem när det gäller etnisk och religiös integration än andra, större och mer mångkulturella samhällen.
Båda tillhör världens rikaste länder. Schweiz har störst förmögenhet per capita i världen och rankas i internationella undersökningar som ett av världens minst korrumperade länder med världens mest konkurrenskraftiga ekonomi.
Sverige har rankats som det näst mest demokratiska landet i världen (efter Norge) med den fjärde mest konkurrenskraftiga ekonomin och en inkomstfördelning som tillhör de mest jämna.
Sedan finns det ytterligare en sak som våra länder har gemensam, nämligen neutraliteten. Både Schweiz och Sverige höll sig utanför andra världskriget och under det kalla kriget tillhörde man varken Sovjetblocket eller Nato.
”Människor som utsätts för hot har svårare att lita på andra eftersom tilliten till den upplevda fienden minskar. Så i den bemärkelsen är neutralitet någonting positivt”, förklarar Mikael Hjerm, som är professor i sociologi vid Umeå universitet med europeisk nationalism och identitet som fokus för sin forskning.
Tyskland befann sig däremot mitt i centrum för 1900-talets största konflikter och kan fortfarande inte helt undkomma skuggan av sitt nazistiska förflutna. Likväl har hela världen en mycket klar bild av tyskarnas egenskaper. De uppfattas som välutbildade, disciplinerade, energiska och ärliga.
Men våra känslor av tillit är inte så rationella som de verkar. I en separat rapport förra året från det USA-baserade Pew Research Centers globala attitydundersökning framstår tyskarna som det folk inom EU som flest upplever som pålitliga – och de hamnade högt i vår undersökning också. Men de ansågs även vara det mest arroganta och minst medkännande folket.
Det faktum att man litar på någon behöver alltså inte betyda att man tycker väldigt mycket om vederbörande. Inte heller är känslan av tillit alltid så förnuftsbaserad som man först kan tro.
Några av de mest förbryllande resultaten i årets enkät kommer från de tillfrågade i Frankrike. Den första överraskningen är deras syn på sina grannar i Storbritannien.
De flesta européer som ingick i vår undersökning betraktade britterna som pålitliga. Men fransmännen är av en helt annan åsikt. Bara 28 procent litar på britterna. I Pew-undersökningen förklarade de dessutom att Storbritannien var Europas minst medkännande nation. Men båda dessa resultat tycks gå stick i stäv mot det faktiska förhållandet.
Trots att de säger sig inte lita på britterna flyttar nämligen rekordmånga fransmän till Storbritannien – och då främst till London. Enligt franska konsulatet i London bor det minst 270 000 franska män och kvinnor där.
De flesta franska invandrarna i Storbritannien är ambitiösa och välutbildade unga personer som verkar tro mer på Storbritannien än på sitt eget hemland när det gäller möjligheterna att slå sig fram i livet.
Uppfattningen att britterna saknar medkänsla stämmer inte heller med verkligheten. Enligt World Giving Index skänker drygt 75 procent av alla britter pengar till välgörenhet varje månad, och det är en större andel än i något annat land i Europa. Samma index klassar faktiskt Frankrike som den europeiska nation som ger minst till välgörande ändamål.
Den franska inställningen kanske säger lika mycket om fransmännen själva som om britterna, menar den franska journalisten Nadège Alezine, som arbetar på en webbsajt för fransmän som bor och arbetar i London. ”Att fransmännen uppfattar britterna som mindre medkännande beror förmodligen på att Storbritannien alltid distanserar sig från Europa. David Camerons hot om att lämna Europa gör fransmännen nervösa eftersom de är så vana vid att bli bortklemade och skyddade av sin regering.”
Även om fransmännen inte har några högre tankar om britterna, är de precis lika självkritiska och ger sig själva ett förtroendevärde på endast 27 procent.
”De här resultaten förvånar mig inte”, säger professor Dominique Bouchet, en fransk akademiker som är bosatt i Danmark och är expert på sociala förändringar och kulturella olikheter.
”Det har alltid funnits en tradition av självkritik som är djupt rotad i det franska psyket och skiljer sig mycket från andra länder. För tillfället litar inte fransmännen på sina egna system och de vet att det krävs reformer. Människor utanför Frankrike ser fortfarande ett effektivt, konstnärligt och internationellt land, men bland fransmännen råder missnöje.”
Fransmännen är inte ensamma i sin självkritik. I vår enkät klassades rumänerna som det minst betrodda folket och mer än hälften av de tillfrågade rumänerna höll själva med om att de inte är att lita på.
Å andra sidan hade de folk som var mest betrodda – svenskarna, schweizarna, tyskarna och österrikarna – själva mycket stort förtroende för andra. Allesamman litade till exempel mer på fransmännen – nästan dubbelt så mycket – än fransmännen litade på varandra.
Mikael Hjerm menar att det här mönstret är helt logiskt: ”I ett högtillitsland har människorna haft positiva erfarenheter och ser ingen anledning att inte lita på invånarna i andra länder. Men om man tar ett lågtillitsland, där folk inte ens litar på sina grannar – varför skulle de lita på utlänningar?”
Förändrade omständigheter påverkar också vår syn på oss själva och andra, vilket märks på de förändringar i tillitssiffrorna som skett sedan vår enkät 2008. Under de åren har fyra länders förtroendevärde sjunkit med 20 procent eller mer: Portugal (-21 procent), Rumänien (-29 procent), Spanien (-30 procent) och Italien (-33 procent).
Att befolkningen här skulle ha genomgått någon större förändring i fråga om verklig tillförlitlighet på bara några år är väldigt osannolikt. Och 63 procent av portugiserna litar fortfarande ”ganska mycket” eller ”riktigt mycket” på varandra, vilket är långt över genomsnittet i vår undersökning. Det tyder på att deras samhälle inte är av det slag där människor ljuger för eller bedrar varandra. Men hur kommer det sig då att omvärldens syn på portugiserna har förändrats så markant?
Förklaringen kanske finns i de senaste årens nyhetsrubriker. Italien, Spanien och Portugal är tre länder som alla förknippas med ekonomisk nedgång och ökat beroende av ekonomiskt stöd från Europeiska centralbanken liksom från andra länder och institutioner i eurozonen. Sextioåtta procent av våra tillfrågade hade inte heller något förtroende för Grekland. Det var bara Ryssland och Rumänien som låg sämre till.
”Ekonomin är en bra indikator för tillit”, säger den nederländske beteendeforskaren Tim Reeskens som studerar den sociala sammanhållningen i Europa. ”Att Grekland rankas lågt är fullt logiskt med tanke på landets nuvarande ekonomiska situation. Grekerna har fått en massa hjälp från Europa och andra länder kanske misstänker att en del av de pengarna har missbrukats.”
Men ekonomiska bekymmer är inte hela förklaringen. Slovenien har haft svåra ekonomiska problem på senare år, men likväl litar mer än hälften av invånarna på varandra. Vad är det då för övriga faktorer som kan spela in i de länder där förtroendet dalar?
Förutom ekonomiska problem har både Italien och Spanien drabbats av uppmärksammade politiska korruptionsskandaler. I Italien var den tidigare premiärministern Silvio Berlusconi inblandad och i Spanien till och med medlemmar av kungahuset. Tim Reeskens menar att det måste påverka människornas tillit till varandra: ”Upplevelsen av korruption spelar stor roll. En bra regering och transparenta institutioner skapar tillit. Om man tittar på globala korruptionsindex och -rankningar så ser man att resultaten står i relation till i hur hög grad man upplever att det förekommer korruption. Transparens föder tillit.”
Förtroendeskiftningarna kan ske väldigt snabbt. Mellan 2008 och 2013 steg Reader’s Digests europeiska läsares förtroende för Ryssland från en bottennivå på 11 procent till 16 procent. Men det som hänt i Ukraina sedan enkäten genomfördes har förmodligen gjort många européer mer oroliga och därmed mer skeptiska.
Man kan fråga sig: spelar tillit, eller brist på tillit, verkligen någon roll? Svaret är ett otvetydigt ”ja”. Många undersökningar blottar en växande oro för en till synes oundviklig ekonomisk nedgång, något som leder till en brist på förtroende för det nuvarande politiska etablissemanget. År 2012 gjorde opinionsinstitutet YouGov en undersökning bland människor i Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien om deras inställning till Europa.
Det visade sig att britterna var mer missnöjda än någonsin med Storbritanniens ställning i Europa. Cirka 60 procent ville ha en friare politisk och ekonomisk relation till Europa medan 14 procent önskade ökad integration.
Men de andra européerna hade en helt annan inställning. I Tyskland, Frankrike och Italien var det fler som var för än emot en folkvald EU-president av USA-snitt och en gemensam europeisk armé. Mer än 60 procent av italienarna, 40 procent av fransmännen och drygt en tredjedel av tyskarna ville ha ett fullt integrerat Europas Förenta stater. Och i alla tre länderna stödde majoriteten ett fortsatt EU-medlemskap och ännu starkare band mellan folken.
I år gjorde YouGov en liknande undersökning bland britter, svenskar, tyskar och fransmän. Britterna har inte blivit mer EU-vänliga. Bara 5 procent vill se en ökad europeisk integration medan 19 procent önskar behålla EU som det är, vilket innebär att det bara är 24 procent av väljarkåren som är för EU.
Men vad som överraskade var att de andra tre länderna har blivit nästan lika skeptiska mot EU som britterna. Endast 26 procent av svenskarna, 32 procent av fransmännen och 40 procent av tyskarna förespråkar en ökad EU-integration eller status quo. EU står inför en förödande förtroendekris.
Men man kan säga att det gäller allt annat också. Över hela Europa minskar tilliten till de politiska, religiösa, ekonomiska och mediala institutionerna. Folk känner sig ignorerade, lurade och utarmade. Och i denna atmosfär av misstro höjs nu lockande röster som presenterar fiender att hata, mål att angripa och destruktiva, förenklade lösningar på problemen.
”Det påstås ofta att liberal demokrati förutsätter tillit. Utan tillit kan det inte finnas något samhälle”, säger Mikael Hjerm. ”Så det kommer att bli mycket svårt att inte bara ha ett politiskt samarbete utan även affärsuppgörelser och vardagliga kontakter inom EU om inte folk litar på varandra. Det är extremt viktigt.”
På ett eller annat sätt måste alltså européerna återfå förtroendet för sig själva och andra. Kanske är det vi tillitsfulla invånare i Sverige och Schweiz som ska visa vägen.
Reader's Digest förtroende enkät
Vilka litar vi mest – och minst – på?
Mest betrodda
1. Schweiz 68 %
Sverige 68 %
3. Tyskland 65 %
4. Finland 62 %
5. Österrike 60 %
6. Nederländerna 59 %
7. Belgien 54 %
8. Storbritannien 53 %
9. Frankrike 47 %
10. USA 40 %
Minst betrodda
1. Rumänien 74 %
2. Iran 72 %
3. Ryssland 70 %
4. Grekland 68 %
5. Turkiet 65 %
6. Kina 64 %
7. Indien 62 %
8. Polen 56 %
9. Italien 56 %
10. Tjeckien 51 %
Enkäten Reader’s Digest Trusted Brands 2014 baserar sig på ett viktat urval av 17 676 svarande från Österrike, Finland, Frankrike, Tyskland, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovenien och Schweiz. Hela resultatet finns på rdtrustedbrands.com. De tio i topp har hämtats från en lista på 24 länder – de länder som ingick i undersökningen samt Belgien, Kina, Tjeckien, Grekland, Ungern, Indien, Iran, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige, Turkiet, Storbritannien och USA. Sverige deltog inte.
Invånare som litar på sitt eget land
1. Schweiz 90%
2. Österrike 90%
3. Finland 88%
4. Tyskland 79%
5. Portugal 63%
6. Slovenien 52%
7. Polen 45%
8. Ryssland 44%
9. Rumänien 40%
10. Frankrike 27%
Reader’s Digest Trusted Brands 2014. Sverige deltog inte.
Vilka har vi då mest och minst förtroende för? Och vad säger våra åsikter om oss själva och de starka, komplicerade och även motsägelsefulla uppfattningar om varandra som formats under sekler av konflikt och samexistens?
Vi börjar från början. Deltagarna i vår enkät fick frågan om de litade på människorna i 20 europeiska länder (inklusive Ryssland) samt Kina, Indien, Iran och USA.
De två länder vars medborgare övriga européer ansåg vara mest pålitliga var Sverige och Schweiz, och när man ser på de egenskaper som länderna förkroppsligar så är det lätt att förstå varför andra beundrar oss så mycket.
Båda länderna hamnar mycket högt i undersökningar om vilka länder och städer som är trevligast att bo i. De har relativt litet invånarantal och mindre problem när det gäller etnisk och religiös integration än andra, större och mer mångkulturella samhällen.
Båda tillhör världens rikaste länder. Schweiz har störst förmögenhet per capita i världen och rankas i internationella undersökningar som ett av världens minst korrumperade länder med världens mest konkurrenskraftiga ekonomi.
Sverige har rankats som det näst mest demokratiska landet i världen (efter Norge) med den fjärde mest konkurrenskraftiga ekonomin och en inkomstfördelning som tillhör de mest jämna.
Sedan finns det ytterligare en sak som våra länder har gemensam, nämligen neutraliteten. Både Schweiz och Sverige höll sig utanför andra världskriget och under det kalla kriget tillhörde man varken Sovjetblocket eller Nato.
”Människor som utsätts för hot har svårare att lita på andra eftersom tilliten till den upplevda fienden minskar. Så i den bemärkelsen är neutralitet någonting positivt”, förklarar Mikael Hjerm, som är professor i sociologi vid Umeå universitet med europeisk nationalism och identitet som fokus för sin forskning.
Tyskland befann sig däremot mitt i centrum för 1900-talets största konflikter och kan fortfarande inte helt undkomma skuggan av sitt nazistiska förflutna. Likväl har hela världen en mycket klar bild av tyskarnas egenskaper. De uppfattas som välutbildade, disciplinerade, energiska och ärliga.
Men våra känslor av tillit är inte så rationella som de verkar. I en separat rapport förra året från det USA-baserade Pew Research Centers globala attitydundersökning framstår tyskarna som det folk inom EU som flest upplever som pålitliga – och de hamnade högt i vår undersökning också. Men de ansågs även vara det mest arroganta och minst medkännande folket.
Det faktum att man litar på någon behöver alltså inte betyda att man tycker väldigt mycket om vederbörande. Inte heller är känslan av tillit alltid så förnuftsbaserad som man först kan tro.
Några av de mest förbryllande resultaten i årets enkät kommer från de tillfrågade i Frankrike. Den första överraskningen är deras syn på sina grannar i Storbritannien.
De flesta européer som ingick i vår undersökning betraktade britterna som pålitliga. Men fransmännen är av en helt annan åsikt. Bara 28 procent litar på britterna. I Pew-undersökningen förklarade de dessutom att Storbritannien var Europas minst medkännande nation. Men båda dessa resultat tycks gå stick i stäv mot det faktiska förhållandet.
Trots att de säger sig inte lita på britterna flyttar nämligen rekordmånga fransmän till Storbritannien – och då främst till London. Enligt franska konsulatet i London bor det minst 270 000 franska män och kvinnor där.
De flesta franska invandrarna i Storbritannien är ambitiösa och välutbildade unga personer som verkar tro mer på Storbritannien än på sitt eget hemland när det gäller möjligheterna att slå sig fram i livet.
Uppfattningen att britterna saknar medkänsla stämmer inte heller med verkligheten. Enligt World Giving Index skänker drygt 75 procent av alla britter pengar till välgörenhet varje månad, och det är en större andel än i något annat land i Europa. Samma index klassar faktiskt Frankrike som den europeiska nation som ger minst till välgörande ändamål.
Den franska inställningen kanske säger lika mycket om fransmännen själva som om britterna, menar den franska journalisten Nadège Alezine, som arbetar på en webbsajt för fransmän som bor och arbetar i London. ”Att fransmännen uppfattar britterna som mindre medkännande beror förmodligen på att Storbritannien alltid distanserar sig från Europa. David Camerons hot om att lämna Europa gör fransmännen nervösa eftersom de är så vana vid att bli bortklemade och skyddade av sin regering.”
Även om fransmännen inte har några högre tankar om britterna, är de precis lika självkritiska och ger sig själva ett förtroendevärde på endast 27 procent.
”De här resultaten förvånar mig inte”, säger professor Dominique Bouchet, en fransk akademiker som är bosatt i Danmark och är expert på sociala förändringar och kulturella olikheter.
”Det har alltid funnits en tradition av självkritik som är djupt rotad i det franska psyket och skiljer sig mycket från andra länder. För tillfället litar inte fransmännen på sina egna system och de vet att det krävs reformer. Människor utanför Frankrike ser fortfarande ett effektivt, konstnärligt och internationellt land, men bland fransmännen råder missnöje.”
Fransmännen är inte ensamma i sin självkritik. I vår enkät klassades rumänerna som det minst betrodda folket och mer än hälften av de tillfrågade rumänerna höll själva med om att de inte är att lita på.
Å andra sidan hade de folk som var mest betrodda – svenskarna, schweizarna, tyskarna och österrikarna – själva mycket stort förtroende för andra. Allesamman litade till exempel mer på fransmännen – nästan dubbelt så mycket – än fransmännen litade på varandra.
Mikael Hjerm menar att det här mönstret är helt logiskt: ”I ett högtillitsland har människorna haft positiva erfarenheter och ser ingen anledning att inte lita på invånarna i andra länder. Men om man tar ett lågtillitsland, där folk inte ens litar på sina grannar – varför skulle de lita på utlänningar?”
Förändrade omständigheter påverkar också vår syn på oss själva och andra, vilket märks på de förändringar i tillitssiffrorna som skett sedan vår enkät 2008. Under de åren har fyra länders förtroendevärde sjunkit med 20 procent eller mer: Portugal (-21 procent), Rumänien (-29 procent), Spanien (-30 procent) och Italien (-33 procent).
Att befolkningen här skulle ha genomgått någon större förändring i fråga om verklig tillförlitlighet på bara några år är väldigt osannolikt. Och 63 procent av portugiserna litar fortfarande ”ganska mycket” eller ”riktigt mycket” på varandra, vilket är långt över genomsnittet i vår undersökning. Det tyder på att deras samhälle inte är av det slag där människor ljuger för eller bedrar varandra. Men hur kommer det sig då att omvärldens syn på portugiserna har förändrats så markant?
Förklaringen kanske finns i de senaste årens nyhetsrubriker. Italien, Spanien och Portugal är tre länder som alla förknippas med ekonomisk nedgång och ökat beroende av ekonomiskt stöd från Europeiska centralbanken liksom från andra länder och institutioner i eurozonen. Sextioåtta procent av våra tillfrågade hade inte heller något förtroende för Grekland. Det var bara Ryssland och Rumänien som låg sämre till.
”Ekonomin är en bra indikator för tillit”, säger den nederländske beteendeforskaren Tim Reeskens som studerar den sociala sammanhållningen i Europa. ”Att Grekland rankas lågt är fullt logiskt med tanke på landets nuvarande ekonomiska situation. Grekerna har fått en massa hjälp från Europa och andra länder kanske misstänker att en del av de pengarna har missbrukats.”
Men ekonomiska bekymmer är inte hela förklaringen. Slovenien har haft svåra ekonomiska problem på senare år, men likväl litar mer än hälften av invånarna på varandra. Vad är det då för övriga faktorer som kan spela in i de länder där förtroendet dalar?
Förutom ekonomiska problem har både Italien och Spanien drabbats av uppmärksammade politiska korruptionsskandaler. I Italien var den tidigare premiärministern Silvio Berlusconi inblandad och i Spanien till och med medlemmar av kungahuset. Tim Reeskens menar att det måste påverka människornas tillit till varandra: ”Upplevelsen av korruption spelar stor roll. En bra regering och transparenta institutioner skapar tillit. Om man tittar på globala korruptionsindex och -rankningar så ser man att resultaten står i relation till i hur hög grad man upplever att det förekommer korruption. Transparens föder tillit.”
Förtroendeskiftningarna kan ske väldigt snabbt. Mellan 2008 och 2013 steg Reader’s Digests europeiska läsares förtroende för Ryssland från en bottennivå på 11 procent till 16 procent. Men det som hänt i Ukraina sedan enkäten genomfördes har förmodligen gjort många européer mer oroliga och därmed mer skeptiska.
Man kan fråga sig: spelar tillit, eller brist på tillit, verkligen någon roll? Svaret är ett otvetydigt ”ja”. Många undersökningar blottar en växande oro för en till synes oundviklig ekonomisk nedgång, något som leder till en brist på förtroende för det nuvarande politiska etablissemanget. År 2012 gjorde opinionsinstitutet YouGov en undersökning bland människor i Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien om deras inställning till Europa.
Det visade sig att britterna var mer missnöjda än någonsin med Storbritanniens ställning i Europa. Cirka 60 procent ville ha en friare politisk och ekonomisk relation till Europa medan 14 procent önskade ökad integration.
Men de andra européerna hade en helt annan inställning. I Tyskland, Frankrike och Italien var det fler som var för än emot en folkvald EU-president av USA-snitt och en gemensam europeisk armé. Mer än 60 procent av italienarna, 40 procent av fransmännen och drygt en tredjedel av tyskarna ville ha ett fullt integrerat Europas Förenta stater. Och i alla tre länderna stödde majoriteten ett fortsatt EU-medlemskap och ännu starkare band mellan folken.
I år gjorde YouGov en liknande undersökning bland britter, svenskar, tyskar och fransmän. Britterna har inte blivit mer EU-vänliga. Bara 5 procent vill se en ökad europeisk integration medan 19 procent önskar behålla EU som det är, vilket innebär att det bara är 24 procent av väljarkåren som är för EU.
Men vad som överraskade var att de andra tre länderna har blivit nästan lika skeptiska mot EU som britterna. Endast 26 procent av svenskarna, 32 procent av fransmännen och 40 procent av tyskarna förespråkar en ökad EU-integration eller status quo. EU står inför en förödande förtroendekris.
Men man kan säga att det gäller allt annat också. Över hela Europa minskar tilliten till de politiska, religiösa, ekonomiska och mediala institutionerna. Folk känner sig ignorerade, lurade och utarmade. Och i denna atmosfär av misstro höjs nu lockande röster som presenterar fiender att hata, mål att angripa och destruktiva, förenklade lösningar på problemen.
”Det påstås ofta att liberal demokrati förutsätter tillit. Utan tillit kan det inte finnas något samhälle”, säger Mikael Hjerm. ”Så det kommer att bli mycket svårt att inte bara ha ett politiskt samarbete utan även affärsuppgörelser och vardagliga kontakter inom EU om inte folk litar på varandra. Det är extremt viktigt.”
På ett eller annat sätt måste alltså européerna återfå förtroendet för sig själva och andra. Kanske är det vi tillitsfulla invånare i Sverige och Schweiz som ska visa vägen.
Reader's Digest förtroende enkät
Vilka litar vi mest – och minst – på?
Mest betrodda
1. Schweiz 68 %
Sverige 68 %
3. Tyskland 65 %
4. Finland 62 %
5. Österrike 60 %
6. Nederländerna 59 %
7. Belgien 54 %
8. Storbritannien 53 %
9. Frankrike 47 %
10. USA 40 %
Minst betrodda
1. Rumänien 74 %
2. Iran 72 %
3. Ryssland 70 %
4. Grekland 68 %
5. Turkiet 65 %
6. Kina 64 %
7. Indien 62 %
8. Polen 56 %
9. Italien 56 %
10. Tjeckien 51 %
Enkäten Reader’s Digest Trusted Brands 2014 baserar sig på ett viktat urval av 17 676 svarande från Österrike, Finland, Frankrike, Tyskland, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Slovenien och Schweiz. Hela resultatet finns på rdtrustedbrands.com. De tio i topp har hämtats från en lista på 24 länder – de länder som ingick i undersökningen samt Belgien, Kina, Tjeckien, Grekland, Ungern, Indien, Iran, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige, Turkiet, Storbritannien och USA. Sverige deltog inte.
Invånare som litar på sitt eget land
1. Schweiz 90%
2. Österrike 90%
3. Finland 88%
4. Tyskland 79%
5. Portugal 63%
6. Slovenien 52%
7. Polen 45%
8. Ryssland 44%
9. Rumänien 40%
10. Frankrike 27%
Reader’s Digest Trusted Brands 2014. Sverige deltog inte.