Tekniska nyheter
På fem års sikt: I våra hem kommer alltfler att ha matlagnings- och städrobotar som fixar de dagliga sysslorna. Det blir en vidareutveckling av dagens dammsugarrobotar och automatiska gräsklippare som drivs av solceller.
För att ta oss till arbetet kommer vi kanske snart att kunna ta en taxivagn som hänger i luften. Det finns redan planer på spårtaxi med banor som går fem meter upp i luften i både Uppsala och i Åre. Ska vi åka till en annan del av landet eller utomlands hoppar vi på höghastighets­tåget som susar fram i 300 kilometer i timmen. I Västeuropa byggs spårtrafiken för höghastighetstransporter ut under de närmaste åren.
Men visst kommer vi fortfarande att använda bilen också. Fast motorn kommer i större grad att vara driven inte bara av etanol utan också av vegetabiliska oljor och fetter som biodiesel.
”Under de närmaste åren kommer vi också att få fler bilar som drivs delvis av el. Motorn kommer att laddas genom att man stoppar in en sladd från bilen i ett eluttag. I några städer kommer det att finnas parkeringsplatser med elstolpar där det går att ladda upp bilmotorn. Teknikutvecklarna funderar just nu mycket på hur de här lösningarna ska se ut”, säger Erik Herngren.
Väl hemma igen på kvällen kommer vi troligtvis inte längre slå på tv:n för att samfällt titta på Rapports nyhetssändning klockan 19.30. ”Vanliga utsändningar av tv med samma innehåll till alla hushåll kommer inte vara lika populära”, menar Klaus Mogensen. Nedladdning från internet av filmer, tv-serier, nyheter och underhållning gör att vi i stället väljer att se precis det vi vill vid just de tider vi själva önskar.
Den här friheten gör att allt färre kommer att anpassa sig till att låta ett tv-bolag bestämma vad man ska se vid en viss tid. Trenden under den närmaste femårsperioden är att mediekonsumenterna kommer att skapa sina egna programtablåer med helt egna starttider för programmen.

På 25 års sikt: Robotarna kommer att få ännu mer avancerade funktioner. Mjuka och gosiga husdjursrobotar kommer att bete sig som om de vore levande. Andra robotar kommer att hjälpa till med tvättning av patienterna på långvården så att vårdarna i stället kan ta sig tid att prata med patienterna och ge dem extra omvårdnad. I hemmen kommer mat- och städrobotar att fixa de vardagliga sysslorna, tror Erik Herngren.
”Robotar som gör rutinsysslor kommer att kunna tillverkas på några få veckor och kommer att kunna programmeras på bara några sekunder genom att kopiera information från en annan robot”, säger Klaus Mogensen. Till och med bilar kommer i större utsträckning att kunna köras av virtuella robotar.
Bensinmotorn kommer förmodligen att finnas kvar men inte alls vara lika dominerande som i dag. I stället kommer många att åka omkring på eldrivna och tysta mopeder. I luften kommer svävande zeppelinare att transportera varor och annat gods. Ytan på de här luftskeppen blir klädd med lätta solceller som driver propellrarna.
”Dagens affärsresor med flyg kommer till stor del att ersättas av virtuella möten”, säger Klaus Mogensen. Framtidens mötesdeltagare kommer i stället att resa till ett virtuellt konferenscenter. Genom förbättrad virtuell teknologi kommer upplevelsen att bli ganska lik den att vara där i verkliga livet.
Våra papperstidningar spås däremot att möta samma öde som dinosaurierna en gång gjorde. Anledningen är att de i längden kommer att vara alldeles för dyra att producera och distribuera. De kan heller inte konkurrera i snabbhet med den elektroniska informationen som kan vara tillgänglig på ett ögonblick. Vissa tjusiga och exklusiva magasin tryckta på fint papper kommer dock att finnas kvar även framöver och då fungera som statussymboler, ungefär som lp-skivor gör i dag.
”Våra tidningar kommer att bestå av elektroniskt papper som vi kan vika ihop och lägga i en väska, sedan kan vi veckla upp dem och ladda ner de senaste nyheterna på skärmen”, säger Klaus Mogensen. En ”frusen” bild, som en tidningssida, kommer dessutom inte att kräva någon ström alls. Det är först när man växlar bild som det behövs energi och denna tekniklösning passar alltså bra för bokläsning.

Hälsa och medicin
På fem års sikt: Den generation som nu kliver in i pensionsåldern har mycket höga krav på livet och många är beredda att betala för att kunna förlänga livet och att må så bra som möjligt under den tiden, säger Erik Herngren. En annan syn på hur man kan må bättre växer fram och i stället för piller kan läkarna komma att ordinera dagliga promenader.
Genterapi som kan hjälpa till med att släta ut rynkor och göra så att håret på huvudet kan växa ut igen är på väg att få sitt genombrott även om det dröjer ett antal år innan det blir verklighet, säger Klaus Mogensen. Robotar kommer också i allt större utsträckning att göra kirurgernas arbete under operationer på sjukhus.

På 25 års sikt: Kroppsorgan som inte fungerar kommer att ersättas. Det kommer att finnas armproteser som reagerar på signaler från hjärnan. De kan till och med fungera bättre än en vanlig arm genom att de blir starkare, kan känna mer och kanske till och med kan sträcka sig längre efter saker, menar Klaus Mogensen.
”Genom så kallad nanoteknik kommer man att kunna stoppa in små ’maskiner’ i kroppen som är uppbyggda av biologiskt material som proteinkedjor. De kan åka omkring i blodet och till exempel förstöra skadliga blodfetter”, säger Erik Herngren.
Även stamcellsforskningen kommer att göra stora framsteg. Ett exempel är neurologiska sjukdomar, som i dag bara kan bromsas med mediciner, men i framtiden kan komma att botas genom att de delar som inte längre fungerar byggs upp igen på konstgjord väg, spår Erik Herngren.
”Inom genforskningen kommer det även att bli allt intressantare att titta på vilken gen det är som styr åldrandet. När den genen har identifierats så kan man försöka utveckla en antigen som tar bort funktionen hos ’åldrandegenen’”, säger Erik Herngren. Det skulle kunna leda till att vi egentligen inte kommer att åldras på ett naturligt sätt. Men vill vi leva så länge och bara riskera att dö i olyckor? Det blir en filosofisk fråga och det är troligt att vi kommer att få se en del motreaktioner.

Jobb och utbildning
På fem års sikt: ”Under den närmaste femårsperioden kommer vi att gå från att vara ett servicesamhälle till att bli ett skapandesamhälle”, förklarar Klaus Mogensen. Förhållandevis fler personer kommer att jobba med kreativa arbetsuppgifter som design, produktutveckling eller ren underhållning. Men kommer det då att finnas ett behov av den här sortens kreativa jobb? Kommer någon att vara beredd att betala för de här skapande arbetena?
”Ända sedan ångmaskinen uppfanns har det funnits en rädsla för att ökad automatisering ska göra att människor inte får arbete. I stället har utvecklingen varit sådan att vi arbetar mer och hårdare än någonsin. Det uppstår hela tiden nya behov som måste skötas genom mänskligt arbete”, säger Klaus Mogensen. ”Vi har gått från produktion till tjänster och nästa steg kan mycket väl vara direkt personlig underhållning”, tillägger han.
Medan försäljningen av cd-skivor har minskat har samtidigt biljettförsäljningen till livekonserter ökat. Trenden med ökad popularitet för ståuppkomik är också en del i den här utvecklingen. I stället för att se ännu en massproducerad komediserie på tv så föredrar vi att se komiker uppträda i verkliga livet. Vi deltar då också mer själva som person.
Det kommer också att ske förändringar vad gäller vilken kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. ”Krav på social kompetens, att kunna umgås och bemöta sina medmänniskor på ett bra och effektivt sätt, kommer att öka, och det är inte nödvändigtvis något som man bara tillägnar sig genom utbildning”, säger Klaus Mogensen.

På 25 års sikt: Många jobb kommer att kunna göras av robotar och datorer. På framtidens snabbmatshak kommer vi att få våra hamburgare av robotar. Det kommer bland annat att minska risken för bakterier, vilket ibland kan vara ett problem inom dagens snabbmatshantering.
Enligt Erik Herngren går vi på längre sikt in i en rådgivarekonomi. Fler människor kommer att jobba med att producera kunskap till olika platser i världen. Det blir en arbetsmarknad där tänkare, innovatörer och uppfinnare lättare får jobb.
”Det kommer att behövas fler som kan skapa överskådlighet och ordning i processerna hos företag och organisationer”, säger han. ”Hur man får kommunikationen att fungera effektivt så att både medarbetare och kunder blir nöjda blir viktigt.”
I framtidens skola kommer det inte att vara så nödvändigt att lära sig fakta utantill, menar Klaus Mogensen. Fakta och information kan ändå inhämtas på några sekunder till våra framtida motsvarigheter till mobiltelefonerna. ”Det blir inte ens lika viktigt att lära sig att läsa eftersom det kommer att finnas datorer som kommer att läsa allting vi vill åt oss. Vi kommer inte heller att behöva kunna skriva eftersom det kommer att finnas program som omvandlar våra talade ord till text”, säger han.

Val av livsstil
På fem års sikt: Förr handlade livet mest om att tillfredsställa överlevnadsbehoven och då och då kunde man unna sig något litet extra i till­-varon. ”Framöver kommer vi att få se mer livsstilar där det lilla extra har blivit det vi tar för givet”, menar Erik Herngren. Vi får mer begärslivsstilar där ”extra allt” blir det som vi söker. Även pensionärer kommer att söka efter livsstilar som markerar att det inte är dags att sitta på en bänk och mata duvor.
Så kallade återfallslivsstilar blir också alltmer accepterade. För 20 år sedan ansågs det fortfarande patetiskt om någon var raggare i femtioårsåldern. ”Fler människor kommer att ta tillbaka den livsstil som de hade i tonåren och det kommer att finnas 58-åriga neopunkare som drar ner på stan”, säger Erik Herngren.
Internet gör också att det blir lättare att få kontakt med människor som har samma intressen och livsstil som man själv har. Därmed får man också lättare bekräftelse på den livsstil man väljer att ha för tillfället.

På 25 års sikt: Vi kommer i allt högre grad att vilja bosätta oss bland människor som vi har förtroende för men som vi knappt träffar över huvud taget, menar Erik Herngren. Den perfekta grannen blir därför någon man kan lita på men inte behöver umgås med om man inte vill.
Fram till i dag har det mer eller mindre varit så att om man kommer från en särskild stad eller särskilt land så har man stora likheter med de övriga invånarna i staden eller landet. Det mönstret kommer att luckras upp, enligt Klaus Mogensen, och vi kommer att få se många olika globala subkulturer som kommer att påverka oss starkare än de gjort förr.
”Du kommer kanske att ha mer kontakt med en person i Hongkong än med din närmaste granne, även om grannen till och med har samma jobb och utbildning som du själv. Det kommer inte heller att finnas några språkliga problem för dig och vännen i Hongkong eftersom översättningsprogram kommer att översätta såväl tal som skrift i realtid. Om 25 år kommer automatisk översättning att vara på samma nivå som mänsklig tolkning i dag”, säger Klaus Mogensen.

Turismtrender
På fem års sikt: Inom turismindustrin går trenden helt klart mot att tillfredsställa en längtan efter äkthet, menar Erik Herngren. ”Volontärturism blir allt vanligare, då man till exempel arbetar hos en biståndsorganisation en dag och ligger på stranden i två dagar. Man vill inte bara lata sig utan även göra en insats för mänskligheten”, säger han.

På 25 års sikt: ”Trenden kommer att gå från upplevelseturism till skapande turism. I stället för att bara titta på en dansföreställning så kommer vi att delta i dansen och försöker lära oss den”, säger Klaus Mogensen.
Virtuella semestrar kommer även att bli ett alternativ till vanliga ”fysiska” semestrar. ”Med datorernas hjälp kan vi upptäcka en virtuell värld. Det kan vara allt från fantasivärldar till antikens Rom, där vi besöker senaten och kan prata med historiska personer”, tror Klaus Mogensen.
Det finns alltså många anledningar att se positivt på framtiden. Vem vill egentligen missa chansen att kunna resa vart som helst och direkt kunna prata med befolkningen? Förbättrad kommunikation har ju dessutom ofta visat sig vara det bästa sättet att lösa konflikter och skapa fred.