|
Behandla oss olika En banal sanning: män och kvinnor är inte likadana. Ändå är det något den medicinska forskningen först nu har fått upp ögonen för. Detta är vad du behöver veta för att få rätt vård. Av Helen Signy Rosette Babikian i Sydney förstod att något var allvarligt på tok. Hon hade vaknat med en brännande obehagskänsla i bröstet och orolig mage och kräktes kort efter att hon kom till jobbet. Innan hon visste ordet av befann sig denna 43-åriga trebarnsmamma på akutintaget. Under de följande sju timmarna gjorde sjukhuspersonalen en lång rad tester utan att hitta orsaken. ”De gav mig hela tiden Mylanta (ett antacidum som neutraliserar magsaften, liknar Novalucol). De trodde att det var lite allt möjligt olika”, säger Rosette. Framemot kvällen tillkallades slutligen en kardiolog som ställde den diagnos som resten av personalen helt hade missat: Rosette hade drabbats av en hjärtinfarkt. Män och kvinnor är inte likadana. Det är knappast någon omvälvande upptäckt. Ändå har läkare av tradition helt enkelt betraktat kvinnor som mindre versioner av män. Nu avslöjar vetenskapen hur fel – och farligt – det antagandet är. Forskare upptäcker små biologiska skillnader på alla nivåer – från cellerna och uppåt – som påverkar hur män och kvinnor upplever sjukdom och hur vi behöver behandlas för den. ”Män och kvinnor har över 99 procent av det genetiska materialet gemensamt. Men de små genetiska skillnaderna kan ibland innebära dramatiska skillnader vad beträffar diagnos och behandling”, säger läkaren Susan Phillips på Queen’s University i Ontario i Kanada. Så vet till exempel forskarna nu att män och kvinnor bryter ner läkemedel på olika sätt. Hormonbalans och fördelning av kroppsfett påverkar hur kemiska substanser lagras och förbrukas. Kvinnors hjärnor är mer ”plastiska” än mäns, vilket innebär att de lättare återhämtar sig från en stroke. Och mäns kroppar reagerar annorlunda än kvinnokroppar på vissa sorters smärta och kan behöva en annan behandling för den (se sidoartikeln på förra uppslaget). Det slutar inte där. Vilket kön vi föds till påverkar inte bara hur våra kroppar är uppbyggda utan också hur vår hälsa utvecklas. Kvinnor är mer benägna att gå till doktorn och sköta sin hälsa. Män brukar, å andra sidan, vanligtvis inte söka läkare förrän deras sjukdom är mer framskriden, så sannolikheten att de dör av den är större. Män drabbas också oftare av olyckor och skador, inklusive självmord. Trots detta tar få av de kriterier som läkekonsten bygger på någon hänsyn till genetiska olikheter. Det var olyckligtvis vad Rosette Babikian råkade ut för. Hennes symptom på hjärtinfarkt räknades definitionsmässigt som ”atypiska” eftersom ”typiska” symptom grundas på manlig erfarenhet. Som resultat av den försenade behandlingen drabbades hon av en permanent hjärtmuskelskada. Varför händer sådant? Över hela världen har de flesta kliniska försök gjorts på unga vita män. Det är mer komplicerat för forskarna att inkludera kvinnor eftersom de skulle behöva ta hänsyn till omständigheter som fluktuerande hormonnivåer Det handlar också om hur medicinska studier finansieras. ”Ju mer homogen gruppen är, desto snabbare kan man utforska frågan man ställer”, förklarar Jo Wainer som leder Gender and Medicine Research Unit vid Monash University i Melbourne. ”Så fort man introducerar störningselement som kön och etnicitet, ju mer komplicerad studien är, desto dyrare blir den.” Men det är inte bara kvinnor som har förbigåtts vid viktig forskning. I ett av åtta fall av benskörhet är det en man som är drabbad, men någon forskning på sjukdomen hos män har knappt gjorts: behandlingen bygger på de fynd som framkommer vid studier av kvinnor. Början till en förändring kunde ses tidigt på 1990-talet i USA. Forskarna granskade medicinska behandlingsrutiner, framför allt beträffande hjärtsjukdom, och upptäckte att kvinnor underbehandlades. Senare studier av det amerikanska läkemedelsverket upptäckte också att kvinnor reagerade annorlunda på hjärtbehandling. Kvinnor löpte exempelvis ungefär dubbelt så stor risk att drabbas av komplikationer som blödning efter en hjärtkateterisering. Detta skapade stora problem, enligt Susan Phillips. ”Om ett läkemedel fungerar hundraprocentigt på ett visst antal män och inte alls på samma antal kvinnor, skulle medlet ändå framstå som totalt sett 50 procent effektivt, men detta skulle dölja de dramatiska könsskillnaderna.” Sedan tio år måste all statligt finansierad amerikansk forskning om hälsofrågor som rör både män och kvinnor analyseras för genusskillnader. Men förutom att förändra forskningsmetoderna är det också viktigt att beakta genus när man utbildar läkare och förmedlar hälsovård, anser Jo Wainer. Det finns redan gott om bevis för hur en stereotyp könsbild påverkar läkares behandling av patienterna. I en engelsk studie videofilmades nyligen läkarkonsultationer med män och kvinnor. Forskarna upptäckte att om patienten var kvinna ställde läkaren färre frågor och tog besvären på mindre allvar än de gjorde när patienten var en man. Forskning visar att män och kvinnor har olika inställning till sin hälsa. ”Män faller ofta mellan stolarna när det handlar om preventiva åtgärder”, säger Michael Woods, en av ledarna för Men’s Health Information and Resource Center vid University of Western Sydney. ”Det är viktigt att skräddarsy hälsobudskap så att de når den avsedda målgruppen.”
Kvinnor verkar känna vissa sorters smärta mer intensivt. När forskarna i kontrollerade försök applicerar värme eller tryck är kvinnor mer benägna att uppleva smärta vid låga nivåer än män. Det verkar kunna förklaras av kvinnors fysiologi. Hormoner kan påverka hur nerver och hur kroppens naturligt smärtlindrande krafter fungerar. Studier visar dock att andra sorters smärta upplevs starkare av män, och att de får mindre lindring av vissa smärtstillande opiater. ”Smärta hanteras på det hela taget dåligt på sjukhus. Att män och kvinnor reagerar olika på smärta är ett faktum som inte beaktas särskilt väl i praktiken”, säger Jo Wainer vid Monash University. ”Unga män underbehandlas för smärta för att sköterskorna tycker de är mesiga. I själva verket är de känsligare än kvinnor för vissa sorters smärta .”
Detta innebär också att kvinnor kan drabbas av svårare biverkningar än män. I USA har man funnit belägg för att dussintals läkemedel skulle kunna utsätta kvinnor för en större risk än män att drabbas av dödliga hjärtproblem. Och en stor amerikansk undersökning av acetylsalicylsyrapreparat (aspirin) 2005 gjorde en häpnadsväckande upptäckt: Medlet ger inte kvinnor samma skydd mot hjärtinfarkt som män. Undersökningen fann att risken att få en första hjärtinfarkt inte sjönk nämnvärt hos medelålders kvinnor som tog acetylsalicylsyrapreparat, men att det faktiskt minskade kvinnors (men inte mäns) risk att drabbas av stroke. Kvinnor över 65 år skyddades verkligen från hjärtinfarkt av acetylsalicylsyra. Detsamma gäller statiner, den kolesterolsänknande ”mirakelmedicinen” som tidigare ansågs minska risken för hjärtsjukdom hos alla patienter. Forskningsresultat som publicerades i Journal of the American Medical Association 2004 visade att statiner inte hade någon inverkan på dödligheten bland kvinnor utan hjärtkärlsjukdom. Zoloft, ett antidepressivt medel, används för att behandla olika tillstånd, däribland posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Men nu har kliniska försök visat att Zoloft har föga effekt på män med PTSD även om det fungerar på kvinnor. Vårt beteende kan naturligtvis också påverka hur användbara läkemedel är. Kvinnor är benägna att ta fler läkemedel än män, vilket ökar risken för att medlen interagerar negativt, men läkarna vet att kvinnor också är bättre på att följa föreskrifter.
De viktigaste symptomen på hjärtinfarkt är hos män en stark och ihållande bröstsmärta, smärta som strålar ut i vänster arm och en känsla av akut illamående. Kvinnors symptom däremot är helt annorlunda. The Journal of the American College of Surgeons rapporterar att de vanligaste symptomen hos kvinnor är andnöd, kraftlöshet, ovanlig trötthet, kallsvett och yrsel. Tills helt nyligen har mindre än sju procent av deltagarna i all hjärtforskning utgjorts av kvinnor. ”Vi har huvudsakligen lärt ut den klassiska bilden av bröstsmärta”, säger Roger Allan, ordförande för stiftelsen Heart Foundation’s Clincal Issues Committee. ”Ändå uppvisar 25 procent av de kvinnliga patienterna med instabil angina en smärta som inte är typisk.” Roger Allan säger angående kvinnors hjärtinfarkter, att man tidigare har gjort sig skyldig till felaktiga diagnoser. ”Vi har fokuserat mer på de klassiska symptomen som män uppvisar.”
Det börjar dyka upp allt mer som tyder på att manliga och kvinnliga hjärnor är olika uppkopplade. Och den skillnaden återspeglas i våra depressionssymptom. Det är till exempel vanligare att kvinnor drabbas av hypersomni (onormalt sömnbehov), äter för mycket eller får andra ångestproblem och att de gör självmordsförsök. De råkar också oftare ut för säsongsbundna affektiva störningar (SAD eller vinterdepression). Det är visserligen en utmaning för vårdpersonalen att upptäcka depression hos män, men det är också viktigt att skriva ut rätt medicin. De flesta läkemedel som används för psykiatriska sjukdomar lagras i kroppsfett. Eftersom kvinnor har en större andel kroppsfett, kan de känna av biverkningar snabbare.
En undersökning som släpptes förra året av US Centers for Disease Control fann att även om dödligheten i diabetes hade sjunkit markant för män i USA, syntes ingen sådan förbättring för kvinnorna. En del experter tror att detta delvis beror på att kardiovaskulära riskfaktorer och kranskärlssjukdom inte behandlades lika framgångsrikt för kvinnor som för män. Man oroar sig också för antalet gravida kvinnor som utvecklar graviditetsdiabetes. Det kan leda till livslånga problem för både mor och barn. Egenkontroll 1. Upplever män och kvinnor det här problemet på olika sätt? 2. Är symptomen för kvinnor annorlunda i jämförelse med män? 3. Är det troligt att resultatet blir ett annat för att jag är kvinna/man? 4. Har medicinen du föreskriver testats på kvinnor (eller män)? 5. Har operationen olika resultat för kvinnor jämfört med män? 6. Är det mer sannolikt att jag tillfrisknar för att jag är kvinna/man? 7. Behöver män och kvinnor olika dos av medicinen?
|
