Är du trött eller sjuk?
Sju vanliga medicinska tillstånd som kan göra att du känner dig totalt orkeslös.
Av Reader's Digest redaktörer; Foto: Ralph Smith
”Det kändes som om livet sögs ur mig”, säger Leslie Pitcher.
Det var en udda känsla för den ensamstående mamman från brittiska Blackpool. Hon var 41 år, frisk och vältränad. Hon gick till sin läkare flera gånger under 2010 men han hittade inga fel på henne. Så började hon få ytterligare problem: hon blev stel i lederna, hon gick upp i vikt och kände sig känslomässigt helt ur balans. ”Och under alltihop fanns den där ständiga kraftlösheten”, säger hon.
Trötthet är ett av de vanligaste besvären allmänläkaren Rupal Shah möter på sin mottagning i södra London. Om man känner sig trött utan någon rimlig anledning ska man inte nonchalera det, säger hon.
”Oftast beror fatigue (den medicinska termen för extrem trötthet, uttalas fati’g) på att man är ur gängorna och att en massa stressfaktorer i livet har staplats på varandra”, säger Rupal Shah. ”En läkare kan utesluta alla allvarliga orsaker, och enbart vetskapen om att man inte är sjuk kan vara lugnande i sig själv. Och om det finns någon bakomliggande sjukdom är det viktigt att den behandlas, ju förr dess bättre.”
Sköldkörteln
I januari 2012 stod Leslie Pitcher inte ut längre. Hon gick till läkaren igen och krävde att få hjälp. Han beställde en fullständig blodundersökning som visade att hon led av hypotyreos. Sjukdomen innebär att sköldkörteln, en liten körtel som sitter i halsen och producerar och lagrar hormoner, producerar för lite tyroxin som krävs för att kroppen ska kunna reglera hjärtfrekvens, blodtryck, kroppstemperatur och omvandlingen av mat till energi
– med följden att man känner sig trött.
Leslie Pitcher började genast äta sköldkörtelmedicin och i dag ligger hennes vikt stabilt, hon är inte stel i lederna längre och den där ständiga trötthetskänslan tillhör det förflutna.
”Om man är konstant trött i mer än en vecka och dessutom har andra symptom som till exempel viktökning, förstoppning och långsam ämnesomsättning – allmän tröghet – bör man be att få sköldkörteln undersökt”, säger doktor Kristien Boelaert som är konsulterande endokrinolog vid University of Birmingham. ”Fatigue är det vanligaste symptomet på underaktiv sköldkörtel, och om man inte sätter in någon behandling blir det bara värre.”
Hjärtsvikt
”På våren 2012, när jag bara var 41 år, började jag känna mig totalt orkeslös”, säger sjukhusadministratören Kjell Mathiassen från Sandnes i Norge. ”Jag ville bara krypa ner i sängen.”
Han fattade ingenting. Han hade alltid varit sportig, han spelar volleyboll och fotboll och älskar att vara tillsammans med sina två aktiva unga söner. Men snart blev det en ren kamp för honom enbart att ta sig upp från soffan och gå ut med hunden.
Kjell gick till sin läkare och fick rådet att koppla av mer. Det togs inga blodprover. Under hela sommaren blev han bara mer och mer trött. Sedan började han gå upp i vikt och han blev andfådd när han ansträngde sig.
”Jag kände mig frustrerad och less på alltihop. I september åkte jag till sjukhuset och krävde att man skulle kolla upp mitt blod ordentligt.” Blodproverna och en följande röntgenundersökning visade att han hade allvarliga hjärtproblem. ”Jag blev alldeles förtvivlad”, säger Kjell.
Han fick veta att hjärtat var förstorat – ett tecken på att det arbetade för hårt – och att det bara hade 13 procent av sin fulla kapacitet. Det var därför han var så trött. Kjell sattes på medicinering och ett par månader senare var hjärtats arbetsförmåga uppe i 50 procent. Det är en acceptabel siffra och det finns inget skäl till att han inte ska kunna leva ett helt normalt liv.
”Fatigue är ett typiskt tecken på hjärtsvikt”, säger Kenneth Dickstein som är professor i medicin vid Bergens universitet och även grundare av Heart Failure Matters, en internationell hjärtmedicinsk webbplats. ”Bristande ork att utföra normala sysslor eller motionsintolerans beskrivs oftast som trötthet. Det är viktigt att man är medveten om att det här kan vara de första symptomen som leder till en hjärtsviktsdiagnos och gör en ordentlig utredning.”
I dag lever Kjell Mathiassen ett fullödigt liv. ”Det här har lärt mig hur viktigt det är att man är uppmärksam på förändringar i sin hälsa”, säger han. ”Jag är inte redo att lämna min familj än.”
Kroniskt trötthetssyndrom
Femtiotvååriga Sabine Badge, chef för en förskola i tyska Hattingen, var van vid att ha gott om energi till att sysselsätta barnen. Men på hösten 2002 började hon drabbas av oförklarliga muskelsmärtor och kände sig extremt trött.
”Plötsligt kunde jag känna mig alldeles utpumpad utan minsta anledning”, säger hon. ”Och ibland fick jag symptom som påminde om influensa.” Under mer än ett års tid gick hon till olika läkare och genomgick mängder av undersökningar inklusive en rad blod- och urinprover liksom tester för sköldkörtelproblem och borrelia. På så sätt kunde man utesluta en rad olika sjukdomar. I slutet av 2003 fick hon äntligen diagnosen kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS (av engelska Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome).
”Det är svårt att ställa diagnosen ME/CFS eftersom det inte finns något specifikt test för det och de drabbade har så skiftande symptom”, säger Carmen Scheibenbogen som är professor i immunologi och biträdande chef för institutet för medicinsk immunologi vid Charité – Universitätsmedizin Berlin. Sabine Badge lider till exempel även av fibromyalgi och multipel kemisk överkänslighet. ”Ett annat problem är att många läkare inte har mycket erfarenhet av ME/CFS”, säger Carmen Scheibenbogen. ”Dessutom är det fortfarande okänt vad som orsakar sjukdomen. Oftast börjar den som en reaktion på olika infektioner.”
De senaste åren har Sabine Badge behandlats med ortomolekylär medicin, det vill säga höga doser vitaminer, mineraler och hormoner. Varje dag tar hon vitamin B12, C-vitamin, magnesium, omega 3-fettsyror och sprutor med acetylcystein och glutation.
”Jag mår bättre men symptomen försvinner aldrig helt”, säger Sabine som nu är 64 år och pensionerad. ”Jag har gått med i en självhjälpsgrupp för ME/CFS-drabbade och vi tipsar varandra om nya behandlingar och mediciner. Det är till stor hjälp för mig.”
Depression
För ungefär tio år sedan började den 46-åriga forskningssekreteraren Hanna Lilius från finska Birkaland känna sig nedstämd. Så småningom utvecklade hon även andra symptom: hon grät ofta, glömde saker och var irriterad och otålig mot sina närmaste. Samtidigt kände hon sig fruktansvärt trött. ”Minsta problem kändes som närmast oöverstigliga berg”, säger hon.
Till slut kom tröttheten och de övriga symptomen att påverka både hennes arbete och privatlivet. När hennes läkare år 2013 gav henne diagnosen depression blev hon överraskad. ”Jag visste inte att trötthet var ett symptom på depression.”
Från den dagen och fram till våren 2014 gick Hanna till en psykolog och en psykiater som en del i ett behandlingsprogram som skräddarsytts efter hennes behov. Hon ordinerades även antidepressiv medicin.
”Tack vare professionell vård och medicinering kunde jag äntligen börja jobba igen i november förra året”, säger hon. ”Nu mår jag mycket bättre.”
”Depression är alltid ett problem med många sidor och varierande symptom”, säger doktor Seppo Hietanen, psykiater vid Mehiläinens läkarcentral i Helsingfors. ”Fatigue är ett av de smygande symptomen på depression. Lyckligtvis finns det individanpassad behandling att tillgå så att patienter kan återgå till arbetet och fortsätta att leva ett normalt liv.”
Sömnapné
”När jag började känna av den här extrema tröttheten för mer än 20 år sedan blev jag väldigt orolig – vilket kanske är förståeligt eftersom jag jobbar som busschaufför i Göteborg, säger 55-årige Meir Ivgi. ”Varje gång jag var på väg att somna kändes det som om jag skulle kvävas. Jag fick ta en tupplur varje gång jag hade rast på jobbet för att kunna hålla mig vaken vid ratten. Jag gick till många läkare men ingen hade någon förklaring.”
År 1994 lät han operera gommen och svalget, vilket hade effekt ungefär ett år men sedan kom besvären tillbaka. Tre år senare fick han slutligen remiss till en sömnapnéklinik där han sov en natt under övervakning. Det stod helt klart att det var sömnapné han led av. ”När någon som har det här problemet sover slappnar hans övre luftvägar av och faller då ihop”, förklarar sömnexperten Jan Hedner på Sahlgrenska universitetssjukhuset. ”Det här orsakar episoder av syrebrist och hindrar personen från att försjunka i en djup och vilsam sömn.”
Meir Ivgi ansågs dock inte ha så svåra besvär att han behövde få en CPAP-mask, som skapar ett övertryck i luftvägarna så att de inte täpps till då man andas in under sömnen.
”Tröttheten gav inte med sig och den påverkade mitt liv väldigt mycket”, säger han. ”Jag blev tvungen att sova allt längre på morgnarna men det hjälpte inte. Tiden gick och det blev bara värre och värre.”
Till slut, för ungefär sju år sedan, hörde han talas om en sömnapnéstudie på Sahlgrenska sjukhuset. Här fick han äntligen prova ut en andningsmask. Nu använder han den varje natt.
”Jag sover miljoner gånger bättre än förut. Min livskvalitet har förbättrats och jag är inte längre rädd att jag ska somna bakom ratten”, säger han.
Anemi
För åtta år sedan sålde Larry Rainey och hans fru Elaine sin villa i en förort till kanadensiska Toronto, och bosatte sig permanent i sin sommarstuga utanför Minden i Ontario. Den 62-årige pensionerade läraren beskriver stället som ”enkelt och rustikt” med hjortar och älgar, björkar, ekar och lönnar runt omkring. Han och hans fru älskar livet på landet.
Men i november 2013 började Larry Rainey känna sig trött utan synbar anledning. ”Jag blev andfådd bara jag gick uppför en trappa”, säger han. ”Att gå uppför en backe var nästan omöjligt.” Tröttheten gjorde att han varken orkade hugga ved inför vintern eller ta itu med alla otaliga arbetsuppgifter som krävs för att underhålla huset.
I april 2014 tog man en del prover eftersom han skulle operera en muskelskada i axeln. Blodproverna visade att han led av järnbristanemi. Hans kropp saknade det järn som behövdes för att tillverka hemoglobin, det ämne i de röda blodkropparna som hjälper till att transportera ut syre till kroppens celler. Ytterligare undersökningar visade att han hade blödande polyper i magen vilket var den troliga orsaken till järnbristen. Operationen måste skjutas upp tills hans blodvärde blivit normalt.
Innan operationen genomfördes i slutet av juni förra året fick Larry Rainey tre järninfusioner. På inrådan av sin läkare började han också genast ta järntillskott och B12 och äta mat med mycket järn i.
”Det finns mer än 100 olika typer av anemi”, säger sjuksköterskan Marianne de Bretan-Berg som är koordinator för Patient Blood Management Program vid Southlake Regional Health Center i Ontario. ”När man inte har tillräckligt med järn kan man få symptom som fatigue.”
Larry Rainey har känt hur krafterna återvänt sedan blodvärdet normaliserats. ”Jag har fått märkbart mer energi”, säger han. ”Nu har jag inga problem med att ge mig ut och gå i markerna.”
Glutenintolerans
Den franska sjuksköterskan Marie Christine Dubois, 54, kände det som att hon hade varit trött hela livet och ingen hade någonsin kunnat tala om vad det berodde på.
”När jag var barn älskade jag idrott men jag blev alltid tröttare än alla andra”, säger hon. ”När jag var elva år var jag så trött efter skolveckan att jag ägnade hela veckosluten åt att försöka ta igen den sömn jag förlorat.”
Hon led också av magbesvär och diarré. När hon kommit upp i övre tonåren trodde hennes familjeläkare att tröttheten kanske berodde på blodbrist, så han skrev ut järntabletter åt henne. Det gjorde bara att hon fick ännu mer besvär med magen.
I 20-årsåldern drabbades hon av en del immunproblem och då antog man att hennes förlamande trötthet berodde på det. Senare gissade man att det var stress som var orsaken. Ingen hade en tanke på att hennes lantliga och fräscha kost – där det även ingick vitt matbröd – kunde vara boven i dramat. På den tiden hade ingen hört talas om glutenintolerans, även kallat celiaki. Denna vanliga autoimmunsjukdom orsakas av magens reaktion på gluten, en proteinkomponent i sädeskorn från vete, korn och råg.
År 2001, när Marie Christine Dubois var 41 år, vände hon sig så till en läkare på sjukhuset där hon arbetade. Han beställde ett enkelt blodprov. Ibland upplever patienter symptom som liknar celiaki men proverna ger negativt resultat. Förklaringen kan då vara att man lider av glutenkänslighet, en annan sjukdom som inte orsakar de små skador i tunntarmens slemhinna som uppstår vid celiaki. Men hennes provsvar var positiva – hon led av celiaki.
”I den stunden var det som om alla pusselbitar föll på plats”, säger hon. ”När jag var bebis noterade man i min journal att jag fick diarré då man började ge mig mat som innehöll spannmål. Det var uppenbart att jag hade varit glutenintolerant sedan födseln.”
”Fatigue är ett av de vanligaste symptomen på glutenintolerans”, säger Anneli Ivarsson, läkare och docent vid Umeå universitet. ”Så om man känner sig trött och kraftlös bör man gå till doktorn och låta testa sig. Sluta inte äta gluten på eget initiativ utan lyd alltid läkares råd. Celiaki är en livslång sjukdom och gluten måste uteslutas ur kosten för all framtid.”
”När det gäller kosten har jag gjort en massa förändringar, men jag lever ett helt normalt liv”, säger Marie Christine Dubois.
Det var en udda känsla för den ensamstående mamman från brittiska Blackpool. Hon var 41 år, frisk och vältränad. Hon gick till sin läkare flera gånger under 2010 men han hittade inga fel på henne. Så började hon få ytterligare problem: hon blev stel i lederna, hon gick upp i vikt och kände sig känslomässigt helt ur balans. ”Och under alltihop fanns den där ständiga kraftlösheten”, säger hon.
Trötthet är ett av de vanligaste besvären allmänläkaren Rupal Shah möter på sin mottagning i södra London. Om man känner sig trött utan någon rimlig anledning ska man inte nonchalera det, säger hon.
”Oftast beror fatigue (den medicinska termen för extrem trötthet, uttalas fati’g) på att man är ur gängorna och att en massa stressfaktorer i livet har staplats på varandra”, säger Rupal Shah. ”En läkare kan utesluta alla allvarliga orsaker, och enbart vetskapen om att man inte är sjuk kan vara lugnande i sig själv. Och om det finns någon bakomliggande sjukdom är det viktigt att den behandlas, ju förr dess bättre.”
Sköldkörteln
I januari 2012 stod Leslie Pitcher inte ut längre. Hon gick till läkaren igen och krävde att få hjälp. Han beställde en fullständig blodundersökning som visade att hon led av hypotyreos. Sjukdomen innebär att sköldkörteln, en liten körtel som sitter i halsen och producerar och lagrar hormoner, producerar för lite tyroxin som krävs för att kroppen ska kunna reglera hjärtfrekvens, blodtryck, kroppstemperatur och omvandlingen av mat till energi
– med följden att man känner sig trött.
Leslie Pitcher började genast äta sköldkörtelmedicin och i dag ligger hennes vikt stabilt, hon är inte stel i lederna längre och den där ständiga trötthetskänslan tillhör det förflutna.
”Om man är konstant trött i mer än en vecka och dessutom har andra symptom som till exempel viktökning, förstoppning och långsam ämnesomsättning – allmän tröghet – bör man be att få sköldkörteln undersökt”, säger doktor Kristien Boelaert som är konsulterande endokrinolog vid University of Birmingham. ”Fatigue är det vanligaste symptomet på underaktiv sköldkörtel, och om man inte sätter in någon behandling blir det bara värre.”
Hjärtsvikt
”På våren 2012, när jag bara var 41 år, började jag känna mig totalt orkeslös”, säger sjukhusadministratören Kjell Mathiassen från Sandnes i Norge. ”Jag ville bara krypa ner i sängen.”
Han fattade ingenting. Han hade alltid varit sportig, han spelar volleyboll och fotboll och älskar att vara tillsammans med sina två aktiva unga söner. Men snart blev det en ren kamp för honom enbart att ta sig upp från soffan och gå ut med hunden.
Kjell gick till sin läkare och fick rådet att koppla av mer. Det togs inga blodprover. Under hela sommaren blev han bara mer och mer trött. Sedan började han gå upp i vikt och han blev andfådd när han ansträngde sig.
”Jag kände mig frustrerad och less på alltihop. I september åkte jag till sjukhuset och krävde att man skulle kolla upp mitt blod ordentligt.” Blodproverna och en följande röntgenundersökning visade att han hade allvarliga hjärtproblem. ”Jag blev alldeles förtvivlad”, säger Kjell.
Han fick veta att hjärtat var förstorat – ett tecken på att det arbetade för hårt – och att det bara hade 13 procent av sin fulla kapacitet. Det var därför han var så trött. Kjell sattes på medicinering och ett par månader senare var hjärtats arbetsförmåga uppe i 50 procent. Det är en acceptabel siffra och det finns inget skäl till att han inte ska kunna leva ett helt normalt liv.
”Fatigue är ett typiskt tecken på hjärtsvikt”, säger Kenneth Dickstein som är professor i medicin vid Bergens universitet och även grundare av Heart Failure Matters, en internationell hjärtmedicinsk webbplats. ”Bristande ork att utföra normala sysslor eller motionsintolerans beskrivs oftast som trötthet. Det är viktigt att man är medveten om att det här kan vara de första symptomen som leder till en hjärtsviktsdiagnos och gör en ordentlig utredning.”
I dag lever Kjell Mathiassen ett fullödigt liv. ”Det här har lärt mig hur viktigt det är att man är uppmärksam på förändringar i sin hälsa”, säger han. ”Jag är inte redo att lämna min familj än.”
Kroniskt trötthetssyndrom
Femtiotvååriga Sabine Badge, chef för en förskola i tyska Hattingen, var van vid att ha gott om energi till att sysselsätta barnen. Men på hösten 2002 började hon drabbas av oförklarliga muskelsmärtor och kände sig extremt trött.
”Plötsligt kunde jag känna mig alldeles utpumpad utan minsta anledning”, säger hon. ”Och ibland fick jag symptom som påminde om influensa.” Under mer än ett års tid gick hon till olika läkare och genomgick mängder av undersökningar inklusive en rad blod- och urinprover liksom tester för sköldkörtelproblem och borrelia. På så sätt kunde man utesluta en rad olika sjukdomar. I slutet av 2003 fick hon äntligen diagnosen kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS (av engelska Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome).
”Det är svårt att ställa diagnosen ME/CFS eftersom det inte finns något specifikt test för det och de drabbade har så skiftande symptom”, säger Carmen Scheibenbogen som är professor i immunologi och biträdande chef för institutet för medicinsk immunologi vid Charité – Universitätsmedizin Berlin. Sabine Badge lider till exempel även av fibromyalgi och multipel kemisk överkänslighet. ”Ett annat problem är att många läkare inte har mycket erfarenhet av ME/CFS”, säger Carmen Scheibenbogen. ”Dessutom är det fortfarande okänt vad som orsakar sjukdomen. Oftast börjar den som en reaktion på olika infektioner.”
De senaste åren har Sabine Badge behandlats med ortomolekylär medicin, det vill säga höga doser vitaminer, mineraler och hormoner. Varje dag tar hon vitamin B12, C-vitamin, magnesium, omega 3-fettsyror och sprutor med acetylcystein och glutation.
”Jag mår bättre men symptomen försvinner aldrig helt”, säger Sabine som nu är 64 år och pensionerad. ”Jag har gått med i en självhjälpsgrupp för ME/CFS-drabbade och vi tipsar varandra om nya behandlingar och mediciner. Det är till stor hjälp för mig.”
Depression
För ungefär tio år sedan började den 46-åriga forskningssekreteraren Hanna Lilius från finska Birkaland känna sig nedstämd. Så småningom utvecklade hon även andra symptom: hon grät ofta, glömde saker och var irriterad och otålig mot sina närmaste. Samtidigt kände hon sig fruktansvärt trött. ”Minsta problem kändes som närmast oöverstigliga berg”, säger hon.
Till slut kom tröttheten och de övriga symptomen att påverka både hennes arbete och privatlivet. När hennes läkare år 2013 gav henne diagnosen depression blev hon överraskad. ”Jag visste inte att trötthet var ett symptom på depression.”
Från den dagen och fram till våren 2014 gick Hanna till en psykolog och en psykiater som en del i ett behandlingsprogram som skräddarsytts efter hennes behov. Hon ordinerades även antidepressiv medicin.
”Tack vare professionell vård och medicinering kunde jag äntligen börja jobba igen i november förra året”, säger hon. ”Nu mår jag mycket bättre.”
”Depression är alltid ett problem med många sidor och varierande symptom”, säger doktor Seppo Hietanen, psykiater vid Mehiläinens läkarcentral i Helsingfors. ”Fatigue är ett av de smygande symptomen på depression. Lyckligtvis finns det individanpassad behandling att tillgå så att patienter kan återgå till arbetet och fortsätta att leva ett normalt liv.”
Sömnapné
”När jag började känna av den här extrema tröttheten för mer än 20 år sedan blev jag väldigt orolig – vilket kanske är förståeligt eftersom jag jobbar som busschaufför i Göteborg, säger 55-årige Meir Ivgi. ”Varje gång jag var på väg att somna kändes det som om jag skulle kvävas. Jag fick ta en tupplur varje gång jag hade rast på jobbet för att kunna hålla mig vaken vid ratten. Jag gick till många läkare men ingen hade någon förklaring.”
År 1994 lät han operera gommen och svalget, vilket hade effekt ungefär ett år men sedan kom besvären tillbaka. Tre år senare fick han slutligen remiss till en sömnapnéklinik där han sov en natt under övervakning. Det stod helt klart att det var sömnapné han led av. ”När någon som har det här problemet sover slappnar hans övre luftvägar av och faller då ihop”, förklarar sömnexperten Jan Hedner på Sahlgrenska universitetssjukhuset. ”Det här orsakar episoder av syrebrist och hindrar personen från att försjunka i en djup och vilsam sömn.”
Meir Ivgi ansågs dock inte ha så svåra besvär att han behövde få en CPAP-mask, som skapar ett övertryck i luftvägarna så att de inte täpps till då man andas in under sömnen.
”Tröttheten gav inte med sig och den påverkade mitt liv väldigt mycket”, säger han. ”Jag blev tvungen att sova allt längre på morgnarna men det hjälpte inte. Tiden gick och det blev bara värre och värre.”
Till slut, för ungefär sju år sedan, hörde han talas om en sömnapnéstudie på Sahlgrenska sjukhuset. Här fick han äntligen prova ut en andningsmask. Nu använder han den varje natt.
”Jag sover miljoner gånger bättre än förut. Min livskvalitet har förbättrats och jag är inte längre rädd att jag ska somna bakom ratten”, säger han.
Anemi
För åtta år sedan sålde Larry Rainey och hans fru Elaine sin villa i en förort till kanadensiska Toronto, och bosatte sig permanent i sin sommarstuga utanför Minden i Ontario. Den 62-årige pensionerade läraren beskriver stället som ”enkelt och rustikt” med hjortar och älgar, björkar, ekar och lönnar runt omkring. Han och hans fru älskar livet på landet.
Men i november 2013 började Larry Rainey känna sig trött utan synbar anledning. ”Jag blev andfådd bara jag gick uppför en trappa”, säger han. ”Att gå uppför en backe var nästan omöjligt.” Tröttheten gjorde att han varken orkade hugga ved inför vintern eller ta itu med alla otaliga arbetsuppgifter som krävs för att underhålla huset.
I april 2014 tog man en del prover eftersom han skulle operera en muskelskada i axeln. Blodproverna visade att han led av järnbristanemi. Hans kropp saknade det järn som behövdes för att tillverka hemoglobin, det ämne i de röda blodkropparna som hjälper till att transportera ut syre till kroppens celler. Ytterligare undersökningar visade att han hade blödande polyper i magen vilket var den troliga orsaken till järnbristen. Operationen måste skjutas upp tills hans blodvärde blivit normalt.
Innan operationen genomfördes i slutet av juni förra året fick Larry Rainey tre järninfusioner. På inrådan av sin läkare började han också genast ta järntillskott och B12 och äta mat med mycket järn i.
”Det finns mer än 100 olika typer av anemi”, säger sjuksköterskan Marianne de Bretan-Berg som är koordinator för Patient Blood Management Program vid Southlake Regional Health Center i Ontario. ”När man inte har tillräckligt med järn kan man få symptom som fatigue.”
Larry Rainey har känt hur krafterna återvänt sedan blodvärdet normaliserats. ”Jag har fått märkbart mer energi”, säger han. ”Nu har jag inga problem med att ge mig ut och gå i markerna.”
Glutenintolerans
Den franska sjuksköterskan Marie Christine Dubois, 54, kände det som att hon hade varit trött hela livet och ingen hade någonsin kunnat tala om vad det berodde på.
”När jag var barn älskade jag idrott men jag blev alltid tröttare än alla andra”, säger hon. ”När jag var elva år var jag så trött efter skolveckan att jag ägnade hela veckosluten åt att försöka ta igen den sömn jag förlorat.”
Hon led också av magbesvär och diarré. När hon kommit upp i övre tonåren trodde hennes familjeläkare att tröttheten kanske berodde på blodbrist, så han skrev ut järntabletter åt henne. Det gjorde bara att hon fick ännu mer besvär med magen.
I 20-årsåldern drabbades hon av en del immunproblem och då antog man att hennes förlamande trötthet berodde på det. Senare gissade man att det var stress som var orsaken. Ingen hade en tanke på att hennes lantliga och fräscha kost – där det även ingick vitt matbröd – kunde vara boven i dramat. På den tiden hade ingen hört talas om glutenintolerans, även kallat celiaki. Denna vanliga autoimmunsjukdom orsakas av magens reaktion på gluten, en proteinkomponent i sädeskorn från vete, korn och råg.
År 2001, när Marie Christine Dubois var 41 år, vände hon sig så till en läkare på sjukhuset där hon arbetade. Han beställde ett enkelt blodprov. Ibland upplever patienter symptom som liknar celiaki men proverna ger negativt resultat. Förklaringen kan då vara att man lider av glutenkänslighet, en annan sjukdom som inte orsakar de små skador i tunntarmens slemhinna som uppstår vid celiaki. Men hennes provsvar var positiva – hon led av celiaki.
”I den stunden var det som om alla pusselbitar föll på plats”, säger hon. ”När jag var bebis noterade man i min journal att jag fick diarré då man började ge mig mat som innehöll spannmål. Det var uppenbart att jag hade varit glutenintolerant sedan födseln.”
”Fatigue är ett av de vanligaste symptomen på glutenintolerans”, säger Anneli Ivarsson, läkare och docent vid Umeå universitet. ”Så om man känner sig trött och kraftlös bör man gå till doktorn och låta testa sig. Sluta inte äta gluten på eget initiativ utan lyd alltid läkares råd. Celiaki är en livslång sjukdom och gluten måste uteslutas ur kosten för all framtid.”
”När det gäller kosten har jag gjort en massa förändringar, men jag lever ett helt normalt liv”, säger Marie Christine Dubois.
